Aftonbladet – 29 september 1842, sida 1

skulle hon erhålla nåd för honom, ifall bon framräckte skrinet med de bortkomna papperen. Säg imedlertid åt: henne, att hon begifver sig upp i mina rum. Jag skall inom några minuter vara der och tala med henne. Förskräckligt! han bedrar mig, den grymma menniskan!, ropåde Betty, som öfver en half timma hade väntat riddaren i hans egna rum. Säkert vill han bara hindra och uppehålla mig, så att jag icke skall. få tala med hertigen. — Jag väntar icke längre, Jag måste bort härifrån! — Det är hög tid,..... Betty ville just lemna rummet, då hon hörde skyndsamma manssteg i gången utanföre och slottskommendanten inträdde. Riddarens ansigte var dödsblekt; det oaktadt rann svelten öfver hans panna. Hans bröst höjde och sänkte sig; det såg ut, som hade han gjort en lång och ansträngande gång. Så snart han kommit in i rummet, sköt han rigeln för dörren. Ni har skrinet, sade han häftigt och betraktade den unga flickan med en hemsk blick. Jag vet hvar det är, svarade denna, efter en tystnad af några sekunder. Så tag fram det! för hit det! — och jag skail enast föra er till hertigen. Hvarföre hit?, frågade Betty förvånad. ,Utverka åt mig en audiens hos hertigen, och jag bär skrinet in i hans rum., Icke förr är. skrinet kommit hit får ni komma in till hertigen, ropade Hain häftigt. Bär hit skrinet, och jag för er genast till hans höghet.n Nej, på intet vilkor kommer skrinet hit, sade Betty med bestämd ton. Nå, så skall jag följa med er, då ni hemtar det, återtog den dystre mannen. Onödigt; vi träffas i hertigens förmak. — Laga medlertid och, det genast, att jag får audiens.s