ha vedergällt er med tre tum af det bästa stål, i fall jag då hade fått tag i er. Men ert oförnuft bestraffas . bättre och mera passande med bödelns svärd än med en riddares dolk; Ni trodde er slå mig, men ni slog — hertigen. O, min Gudl! ropade ynglingen, utom: sig: af bestörtning och vred händerna. Dock nej! nej! Det är icke sannt hvad: ni säger, förtior bar efter något besinnande. Den som, lik er, är i stånd till att bortiuska och undanhålla för. hertigen vigtiga papper, den är ock i stånd till hvarjebedrägeri och hvarje slags våldsgerning. Ni har spunnit ibop en lögn för att bringa mig i förderfvet. Jag vill, jag måste tala med hertigen. Fängslen den fräckel I kedjor med uslingen la dundrade riddaren. (Forts. följer.) —M—— AA — ÅNEEDOTER. En gesäll vandrade tillsammans med en Jude till en stad och hade, utom sin rensel, en tung kappa att bära. Då de kommo till det första värdshuset och skulle betala räkningen, sade gesällen: ACk! jag har inga penningar på mig och vet-ieke huru jag skall bära mig åt; låna mig en riksdaler, 188 skall betala så snart jag kommer till-staden. Tag imedlertid min kappa i pant. Juden lårade honom en riksdaler och tog kappan. Då då kommo till staden, gaf gtsällen Juden riksdalern tillbaka och tackade honom, för det ban burit hang kappa så långt. — Den berömde pianister Kalkbrenner i Parig låter stundom sin talsngfulle son offentligt höra sig på pianoforte. För någon tid sedan stannade gossen midt i en berrlig improvisation. aFortsättt fortsätts ropade hans fader. Men gossen svarade uppriktigt: AcCk, pappa . . . jog . . . jog kommer ej ihåg mera!x