os — VV ÄR sUppställandet af en här af fyratio tusen man under en krigsvan, allmänt älskad furste, en scgerrik anförare, kunde ... uppväcka misstankar . . . naturligtvis alltför ogrundade... men. .., Ja sål, afbröt honom Wallenstein med ett tvetydigt leende-och i det han med en betydelsefull mine sig på furstinnan, hvilken, ehuru några steg derifrån, ändå med ögonskenligt intresse följde underhandlingen. aJag vill qväfva dessa misstankar i silt frös, fortfor han lugnt. uJag önskar blott att mina förfoganden, för att sam. manbringa en här af fyratio tusen man, icke måtte inskränkas; imedlertid lofvar jag att blott t nödfall hafva en så stor här och till en början åtnöja mig med några och tjugutusen man. Att börja med skall det vara tillräckligt. . Välap, fursten, sade Questenberg efter ett långt besinnande, apå detta vilkor går jag in på saken och jag ber blott, att ni uti Wien täcktes utveckla de: skäl ni bar eller får till sammandragandet af en så stor armå, innan den uppställes.n Ni samtycker således? — Ni är befullmäktigad? ropade Wallenstein, och hans hittills så allvarsamma och dystra anlete började stråla af glädje. aJag är det, under sådana vilkorn, inföll Questenberg, framdragande tvenne papper ur sin bröstficka. Döttan, han räckte honom först det ena, abefullmäktigar mig att anvisa er tre provinser i Böhmen såsom värfningsOch mönstringsplatser. Dettax, ban öppnade det anra, hvarpå det kejserliga sigillet blänkte, emå vara er ett hevis på kejsarens nåd och förtroende. ( vår nådiga monarks naran kbelsar jag er såsom hertig af Friedlend.s (Forts. följer.) —— —t— — — Den 31 i sistl. månad egde en stor maskrad rum i Brässel. Det var en kavalkad till NoItre-dame-zsu-Rouges äre. Dessa kavalkader äro en lamningo esfF dasca medeltidana sladda föltket? 3 so 07