Aftonbladet – 23 september 1842, sida 1

port sväfvade, på ett fingertjockt streck, en Fama af trä med en oerhörd fuba i handen. En mängd af trosshästar och mulåsnor hade anländt redan på morgonen; de drogo och buro oräkneliga effekter, och allt utvisade att furst Wallenstein, ehuru för sin egen person ganska enkel, likväl älskade prakt och grannlåt omkring sig och bland sin omgifning. Tre efter hvarandra anländande och som kurirer förutsända pager visade sig ytterst vänliga mot sin förut ankomne gäst, Gustaf Löwenthal. Man såg af deras uppförande, liksom af hela tjenstepersonar lens, att Gustaf måtte åtnjutit serdeles aktning och anseende. e Ett par timmar före furstens ankomst hade skolmästaren infunnit sig med skolungdomen; alla med gröna qvistar i händerna, och kort der: efter stadens samtlige invånare, alla i högtidskläder. Slottskommendanten och pater:Mathia: — den sednare i. egenskap af borgkapellan; ikläde sin stola och uppvaktad af tvenne chorgossar hvilka buro rökelse och vigvatten — stodo vic porten. Ungefär en timme före middagen sprängd tvenne stallmästare på löddriga hästar in på borg gården, och genast började klockorna ringa ide! Hilia stadens kyrkotorn. Herrskaren, fursten, hviskades bland mängden, och alla hattar oci mössor . flögo från :hufvudena, allas blickar stir rade väntansfullt mot vägens! Ändtligen syntes tåget. Det öppnades af tol trumpetare och sex pukslagare till häst, hvilk dock icke läto höra sin musik. Efter dem följd sex pager och fyra stallmästare, parvis. JEfte dessa red en man af något mer än medelmåtti