Aftonbladet – 21 september 1842, sida 3

w.XMX—msnmm mnH——.-Ä nr ville jag säga, att spela astrologen ett puts; och då vi veta att han, oaktadt han påstår sig kun na framkalla andar, ändå är alldeles förfärlig rädd för spöken, så skramlade vi tre nätter rad med kedjor utanför hans kammardörr, hvar igenom han råkade i en sådan ångest, att hal ieke mer ville sofva i det ruitmet. Olyckligt vis håde TIänshöfdingen i Sagan, Grabus vor Necherny hvilken-också-bodde-i-slottet, kommi under fund medVvårt förebafvande. Saken kor i dagen och vi blefvo under fyratioåtta timma inspärrade i ett mörkt hål, på vatten och bröd Det straffet skulle visst icke gjort mig mång: orå hår, ty vi hade ju vunnit vårt ändamål Zenno utskrattades dugtigt af hela hofpersonalen Men jag bäfvade alldeles grufligt när jag åte skulle träda inför furstens ögon. Olyckligtvi träffade det just så, att det var min tjenstgörings dag då jag trädde ut ur arresten — ni vet at jag är en af de tre lifpagerna — och jag darra de när jag skulle inträda i min herres rum Min oro nådde sin höjd då hans stränga blic häftades på mig under ett par minuter; och:ja: tror att jag af bara ångest nedsjönk på min knän, om jag ock icke gjorde det för at bedja om förlåtelse. Så blef jag liggande e1 stund, likasom en lifdömd; jag kunde icke fram bringa en enda stafvelse till mitt: försvar — ja trodde mig utan räddning förlorad. Men hur blef jag till moäs då det hårda uttrycket i han drag mildrades allt mer ochmer, då han vinka de. åt mig att stå upp och såde med en strän men icke vredgad ton: Obetänksamme pojke du känner icke själsångstens marter, derföre för låter jag dig för den här gången. Men om dit