SILFVER-FRUN. ) IV. Morgonen innan jag ämnade begära permission, att börja min första resa, och just som jag lemnade baronen en bundt papper och räkningar, hördes rop, att det gamla tornet bade ramlat ned. Han skyndade dit, den gamle Hartman mötte oss med ett skrin, som man funnit bland ruinerna. Vi hoppades nu alla att finna nyckeln till hemligheten af tornet. Baronen stängde sig inne i sitt rum; men han sände snart efter mig, fö; att vara honom bebjelplig med granskandet a: de gamla skrifterna, som ban funnit i skrinet. Dessa papper innehöllo historien om den frö ken, hvars sällsamma öde Hartman berättat mig Hennes far hade varit egare af slottet och d omkringliggande länderierpe. Hans önskan, at få en manlig arfvinge till sina egendomar, för mådde bonom att vid sonens födelse aflägga et löfte att företaga ett korståg tili det Heliga landet För att befästa sina egendomars säkerhet, medar han fullgjorde detta löfte, lemnade han dem i sir svågers vård, på hvars ärlighet han fullkomliger litade, och tillsade honom, att, i händelse han (fadren) icke mera återkom, skulle egendomen lemna: åt hans bröstarfvinge, den lilla sonen. Kontrak härpå författades och uppgjordes i laga form så att egendomen för evärdliga tider skulle till falla sonen och hans manliga arfvingar. Oct till yttermera visso, dolde han afskriften af ori ginalpapperen uti klotet på tornspiran, som jus då uppsattes, utan att meddela denna hemlighet til ) 8e Aftonbl. N:o 244, 242, och 245.