Aftonbladet – 14 september 1842, sida 1

— ————————--—— LLA AA A2000 att, åtminstone hvad honom sjeif betråffade, var ban öfvertygad om att någon fara verkligen var förknippad med deras företag; och deras inbillningskraft hade full frihet att göra sina utvandringer i andarnes verld. Men som de icke kunde afböja baronens förslag, utan att derigenom göra sin förut visade tapperhet till ett blott skryt, försäkrade de att de voro villige att våga äfventyret, Jag väntade denna fasthet af er,, sade Bentbeim; men tro icke att ert företag är obetydligt. Jag fruktar att j, denna natt skolen få se syner som öfvergå er föreställning och gäcka all er tolkningsförmåga. Varen derföre beredde att med mod möta hvad som väntar. Jag upprepar att jag sjelf ingenting vet om hemligheten af detta förskräckliga rum; ty jag, så väl som mina föräldrar, har af förfäderne strängeligen blifvit förbjuden att inträda der; och generalen, som ni vet, upptäckte aldrig hvad han erfor derinne., Mycket prat följde, men ingenting som kunde kasta något Jjus öfver saken. Vid aftonmåltiden var baronen ovanligt dyster och tystlåten. Han drack sjelf ieke någo: vin, och uppmanade oss att vara lika återhållsamme, eller att åtminstone styra vår traktan derefter, till vaketiden inföll, då vi, efter som han sade, torde behöfva anlita dess stärkande förmåga. Snart bröto vi upp och begåfvo oss till den beryktade kammaren. Häir syntes de mest tydliga spår af ödslighet och förstörelse; och olikheten mellan detta och föregående nattens sofrum föll oss starkt i ögonen.