Aftonbladet – 14 september 1842, sida 1

rade hastigt ja och syntes nästan förolämpad vid frågan. Men Bentheim fortfor ganska tran kilt: J hafven beslutat, och jag vill nu ypp ett bedrägeri som blifvit utöfvadt mot er. Di j i går förklarade er önskan att tillbringa nat ten i den mysteriösa kammaren, ansåg jag er be gäran såsom ett pojkaktigt infall och satte mij derföre emot er önskan. J envisades, och jat beslöt att låtsa ge vika. Men alltjemt önskand att bevara er för de följder som kunde hafv: uspkommit af denna efiergifvenhet för er begä ran, tog jag min tillflykt till en krigslist. föreställen er att j hafven frestat ödet och pröf vat ert mod i den mystiska kammaren; men hafven endast gästat i ett af de andra slottsrum men, i hvilket ingenting utomordentligt kund tilldraga sig. Kanske är detta orsaken till att icke bufvit störde. Sedan i går, tror jag mig i medlertid hafva blifvit bättre. bekant med er lynnen; och jag anser mig nu skyldig er upp rättelse för det bedrägeri jag i går utöfvade mo er. Om derföre ert mod icke lidit genom er första försök, skall jag nu uppfylla mitt löfte til er och låta er tillbringa nästkommande natt Silfverfruns kammare. Betänken er väl, imed lertid, och öfvervägen om edert mod svarar mo det dristiga företaget och faran af äfventyret och låten mig sedan få delafert beslut. Jag vil på förhand nämna att, ebvad som torde händ er, skall intet skämt förehafvas hvarkea af mi eller af min familj. Jag bedyrar er, mina her rar vid min heder, att ingen skall våga ge nom något slags bedrägeri störa elier oroa er. Detta tal gjorde synbarligen ett lifligt intryc! på främlingarne. Baronens allvarliga ten visad