narra mig, jag; att svara, är inte att betala, och ord är inte penningar. Akta er! sade Josephine med lifvad blick, ni kan få dyrt betala er oförskämdhet., Min sann! sade Grevin och vände sig till kejsarinnan, sär det icke den der förnäma frun som körde omkull min kärra nyss. .s.. det var, min själ, ett godt möte; vi skola talas vid litet om skadeersättning.n Nu syntes hastigt en ny person; det var en äldre man, som skyndsamt nalkades, men på en gång stadnade bestört : han igenkände. kejsarinnan. — Kom fram, min kära Richardb, sade Josephine, som af den glädje hon läste på alla ansigten, begrep att det var familjens fader, skom närmare. Kejsaren har ej denna sednare tiden hunnit att sysselsätta sig med ert lofliga företag, men han har, ej glömt er, och ni hade bordt låta honom: veta er ledsamma belägenhet .... men nu är allt godt igen, och ni har ej mera någon skuld.: Ack! ers majestätn, svarade mannen och föll till hennes fötter, jag har länge hört, att hvart ers majestät kommer, finns der ingen olycklig mera. ,Det är kejsarinnan! det är kejsarinnan!) ropade alla de församlade uti glad chorus. Och alla, alla kommo att kasta sig för hennes fötter och välsigna henne. Kejsarinnan !, mumlade Grevin för sig sjelf, skyndade bort och vinkade åt kronobetjenterne att följa honom; hvem kunde väl också ana sådant? Bonaparte kan, min själ, -en vacker dag låta skjuta ner mig, kanske.n Och han försvann utan att kejsarinnan vårdade sig tilltala honom: Då Napoleon af kejsarinnan blifvit underrättad om hvad som händt, skickade han följande dagen 40,000 francs till Richard; Josephine åtog Big deremot att gifva hemgiften till hans dotter, som förenades med Lombard; och. gaf de nygifta en lönande tjenst vid Malmaison,