eus att den försvinner, och derefter öppnas åny skrinet, hvari man nu finner en stor lupp, son fyller draglådan nästan helt och hållet, samt unde tuppen den försvunna shawlen. Läsaren må fö öfrigt ej tro, att denna tupp är en vanlig tupp Långt derifrån: han har bättre uppfostran oct pli, än de flesta af nutidens ungtuppar: han för står hvad: professorn säger honom; ser, efte: kommando, än till höger, än till venster som der lydigaste rekryt, håller hufvudet uppåt eller boc kar sig för sällskapet, lägger sig stilla ned pi magen m. m. och spatserar slutligen, när har utstått sin exercis, helt trankilt och högbröstac sin väg. Hr Bosco kryddar dessutom sina konster med mycken munvighet på ömsom Fransyska och Tyska språken, af hvilka det sednare dock är något rådbråkadt, (hvaremot han uttala sitt: Spirili mei obedite, med den bästa Italienska accent) och har dessutom ganska lustiga infall hemtade från tillfället. Hans föreställningar blifva sex, och han tillkännagaf sist, att ingen konst kommer att repeteras på någondera representationen. Med den lilla mamsell Adeöles Taglioni-dans deremot var jeke så serdeles mycket bevändt. Flickan är onekligen snäll för sin ålder, ehuru äfven denna tycks vara snarare 414 än 42 ir, att döma af ansigtet, och isynnerhet utfördes Tyrolerdansen rätt oklanderligt, men detta är också egentligen allt hvad man kan säga om henne.