Aftonbladet – 9 september 1842, sida 3

sen ——V sin förklaring och framför allt att tänka på, serdeles — för båda makarna! Farväl. Mera härnäst. oh — —Lrvpv — OM JAG DET VORE? OM jag vore rik, så skulle jag slå mig på handel ch bli Grossör och Kommerseråd; vore väl sedan håken, om ej min frack skulle få Nordstjernan. Om jag vore krigsknekt, så skulle jag bli. Major ch skaffa mig dåliga affårer; hade sedan apparenser på både Norrköpings och Örebro Postkontor. Om jag vore lagklok och tagit Hofrätten; så skul je jag göra mig till Kammarjunkare och vice Häradshöfding; felet blefve mitt, om jag ej sedan skul. e kunna prestera en petition med sina 3 å 600 tjof underskrifter. Om jag vore Prest, så skulle jag ge mig till Stock: holm och, Biet, lofva att en vacker dag mot slutei af året taga Pastoralexamen, och sidenkappan fläk: ade snart kring Herr Hofpredikantens ryggtafla. Om jag vore stämd för åverkan eller slikt, så ön skade jag intet högre än få Riksrätten till forum vore det väl någon vån, så gick jag åtminstone der fri Om jag vore Publicist, så skulle jag skrifva mo Richert och Kochen; helsades då af Minerva och Biet för verkelig fri. Om jag vore poet, så skulle jag sjunga mig til slantar i Akademien, och om jag Vore skribent, si skulle jag tvåla till Hjerta! på prent; hade sedar hopp om att bli Hedersmagister. Om jag vore rikets: högsta prelat, så skulle jaj hålla tal för skålar och parentationer öfver lik; be höfde.ej mer för att af Fakulteten skattas, som der lärdaste Theolog. Om jag vore Landshöfding J-—a, så skulle jag ic ke längre vara obeskedlig och hålla mot grinden fö lilla S—7s inhoppande i de Adertons lediga kette