Aftonbladet – 8 september 1842, sida 3

Åter höjer sig en röst att anbålla om en vördad Allmäns hets deltagande i o!yckliga medmenniskors belägenhet. Det allmänna medlidandet, så ofta tillitadt, har allid visat ädel beredvil:ighet och verksamt nit i att bispringa der nöden varit trängande. O saliga äro de välgarningar, som på desg rop sammanflutit till beredandet af dess bistånd, och den källa, bvarur de flutit, vågar man tro, äsnu står öppen, såsom Hans förbarmande, hvars nåd är hvar morgon ny och alltid beredt ädla bjertan utvägar att bjelpa dance och olyckliga bröder. Åter stå sådane, bedjande om hjelp, framför det christiga medlidandets portar. Wappeby syamän i Thorstuna Församling af Westmanlard sågo Thorsdagen den 42 September vid middagstiden sin till stor del välbyggda by, under ganska stark storm, genom en förfarlig våde:d inom få stunder läggas i aska. En enda gård, fast skadad, skonades undan de bärjande lågorna, som af stormen och middagshettan förökade gjorde det omöjligt för någon att komma intill eiden och i fö!jd deraf all släckning overkställbar. Tio bushbåll med en folkmängd af 52 personer voro gezrom denna förödelse i bast husville. Ail inbergad råg samt någon del af vårsädet blefvo lågornas rof. Föga al busgeråd och matvaror räddades, så att alla byamänner blefvo betydligt lidande och tvenne ibiand dem, nemligen; Landbönderee Lindberg och Anders Ersson med hustrur och barn alldeles utbioitade. Den tycklige och bemedlade, som bärpå behagar fästa sin uppmärksamhet och käcner sitt bjerta röras till deltagande i desse olyckliges belägenhet, han torde benäget med ena skärf vända sig till undertecknad, som de iaflytande medlen, i samräd med en iaom församlingen utsedd brandkommitt, samvetsgrannt utdelar och desamma i denna Tidning skall redovisa. Erköping och Tborstuna den ö September 1842. L. G. RESNSTRÖM, vice Pastor och Komminister, ls RV AVE RR