Aftonbladet – 8 september 1842, sida 1

STOCKHOLM den 8 Sept. I De på förmiddagen ankomna utländska poster I medförde tidningar från Paris af d. 29 och från London af d. 30 Augusti. Hamburgerbladen gå tull och med d. 2 dennes. FRANKRIKE. Pärskammaren hade d. 29 Aug., efter en diskussion, hvari endast nägra få talare uppträdde, med 463 röster mot 414 antagit förslaget till lag om Regentskapsat. Beslutet var i fulllikhet med Deputerade kammarens; och Konungen invänrtades ifrån Eu för att personligen emo:taga den Pärskammarens kommision, som öfverlemnar beslutet. Pårskammaren hade redan dagen förut bifallit ett försiag af grefve Roy, ati låta uppresa Hertigens af Orleans siaty af marmor uti Luxemburg. Enktehertiginnan af Orleans kommmer att med sina barn nyttja baden i Dieppe under hela tiden, som de kunglige vistas i Eu. : Prinsessan Ciementine skall hafva afslagit det giftermålsanbud, som, enligt hvad förut: berättats, varit i frågastäldt af en prins af Koburgska huset. Hr Emile de Girardin, den bekante utgifvaren af tidningen la Presse, har fått hederstegionen. Genom en förordning af den 22 Aug. indelas Frankrike i fem jernvägsdistrikter. Förått i förvaltning och kontroll åstadkomma enbet och ordning står hvarje distrikt under en divisions-inspektör. PORTUGAL. Den långvariga debatten i Deputerade-zammaren, angående adressen, hade slutats med förslagets antagande (62 mot 49). Finansministern skulle få ett nytt förskott af banken i Lissabon, för att betäcka betalningarna af hertigens af Weilington och Beresfords fordran af innestående pensioner, samt Engelska regeringens kostnader för den år 4827 till Portugal öfversända division under Clintons befäl. :Deremot synes det, som han ej skulle lyckas att få ihop lån för andra behof. Ännu hade underhandlingarse med Eugland; angående en ny tulitariff, icke ledt till målet; Engelsmännen yrka blott 43 proc. införseltull för alla engelska tillverkningar, men Postugisiska kommissarierne vilja stadga olika afgifter för. hvarje artikel. Lord Aberdeen hade låtit tillställa Spanska regeringen en energisk not, hvari han varnar för hvarje fiendtlig afsigt mot Portugal. i Erkehertig Fredrik af Österrike hade den 18 Aug. på fregatten Bellona ankommit till Lissabon och blifvit mycket vänligt emottagen af Drottningen. S s SPANIEN. Man synes i detta land väl tro på en brytning med Portugal, men denna torde väl uteblifva, dels genom andra makters, och i synnerhet Englands inverkan, dels derföre, att ryktena om en christino-carlistisk rörelse med Arrayo och Sopelada i spetsen få alltmer konsistens. Truppernas sammandragning vid Leon och Monbuey och den ständiga depeschvexlingen emållan deras befälhafvare och Madrid tyckas, att döma af embetsmännens beteenden i orterna, snarare utvisa att man befarar insurrektion, der och i Galicien, än att man tänker bekriga Portugal. Ryktena om förändringar i kabinettet besanna sig icke. STORBRITANNIEN. I fabriksdistrikten var väl numera lugnt; men i många fabriker hvilade ännu arbetena, emedan fabriksägarne och deras folk ännu icke kunnat komma öfverens om dagspenningen. Regeringen var ifrigt sysselsatt, att draga anstifiarne och bufvudmännen för oroligheterna till ansvar. Under de sednare dagarne hade flere af de mera betydande kartisterna blifvit arresterade. I Manchester voro öfver 300 personer anklagade för delaktighet i de sista oroligheterna. Drottningen och prins Albert afsegladed. 29 Aug. på jakten Royal G.org, till Skottland, eskorterade al 6 ångfertyg, 4 fregatt och 2 krigsslupar. Sir Robert Peel skulle landvägen begifva sig till Stottland. Det sades, att med sista posten till Indien befalning afgått till generalerne Pollock cch Nott, att genast rycka fram omot Ghuzasi och Kabul. Trettonde infanteriregementet, som så tappert försvarat Dschelalabad, hade af Drottningen erhållit namnet Prins Alberts regementen Gamle Erkebiskopen af Canterbury låg dödssjuk. TYSKLAND Preussiska förordningen om bildandet af utskott af de särskilda provincialständerna bar nu utkommit. Antalet af ledamöter i hvarje sådant utskott är bestämdt till toif, hvaraf öfverbufvud bälften väljes bland adeln, och de öfriga bland städernas och landtförsamlingarnes representanter, till hälften af hvardera klassen, Konungen har förbehållit sig rättigheten, att bekräfta eller ogilla valen. Utskottens hela Verksamhet är inskränkt dertill, att afgifva betänkanden öfver sådana saker, som Konungen låter för dem framställa. Den åsyftade institutionen synes vara alldeles af enahanda syftning med den nyligen i Danmark föreslagna. Det säges, att alla dessa utskott från de särskilda provincialständerna skola sammanträda i Berlin fram i slutet af Oktober, och att Konungen vid denna sammankomst ämnar sjelf föra ordet. Det har länge omtalts, att fråga skulle vara