Aftonbladet – 6 september 1842, sida 2

saren JM 635) blef han dömd till ett års statsfängelse och censur under hela lifstiden; förl! den andra (JM 70) om Corsarens nödn, blef han ! frikänd. Man atvaktade med spänd uppmärk-! samhet Högsta domstolens utslag i denna sak,l som utgör en fortsättning af den nu i Danmark började mesuren att belägga tryckfrihetsförseelser: med svårare straff. — ——li—L — Långsamt mognrande öfvertygelse. Ett ovanligt märkbart exempel på en långsamt mognande öfvertygelse hemtar man ifrån en till Hr Justitie-ombudsmannen nyligen ingifven skrift af en sadelmakare-ålderman i Örebro, vid namn Christoffer Martinson. Deraf inhemtar man, att nämnde Hr Martinson den 5 December 4837 instämde en Handlande i samma stad, vid namn Austrin, för skuldfordran å 4614 Rdr, och att målet äfven förevar hos Kämmnersrätten två gånger, nemligen den 49 och 22 December 1837; men att, sedan Kämnersrätten vid sistnämnde tilifälle lofvat Utslag efter anslag, så skall ett sådant Utslag ännu på fem år derefter ej kunnat erhållas. Detta kan men visserligen kalla festina lente, och det ser nästan ut, som om någon serskild omständigbet måtte finnas i saken, hvilken ej blifvit omtalad, och som man är nyfiken att iära känva genom den infordrade förklaringen, emedan det annars är otroligt, huru kärande parten skulle hafva låtit sig nöja så länge. NÅGOT MER OM KOMMUNAL-INRÄTTNINGARS BEFORDRANDE MEDELST REFORM AF FÖRFATTNINGEN OM SOCKENSTÄMMOR OCH KYRKORÅD; i anledning af Konungens Befallningskafvandes i Calmar betänkande. Af detta betänkande återstår, efter hvad derom blifvit yttradt i Onsdagsoch Thorsdagsbladen i förra veckan, nu blott att anmärka de betänkligheter, Kon:s Bef:de framställt i hänseende tll förslaget om sockennämnder samt Kon:s Befallningshafvandes önskan, att Regeringen, såsom en följd af förslagets brister, måtte förkasta detsamma och låta utarbeta ett nytt. Vid förslaget till sockennämnders inrättande, finner Kon:s Bef:de (se bladet för sistl. Onsdag d. 314 Aug.) först betänkligt, att det icke blifvit närmare bestämdt, hvari nämndens befattning med skoleoch undervisningsväsendet samt helsovården skall bestå; Kon:s Bef:de anmärker, icke utan en viss ton af betydenhet, att berörde angelägenbeters vird tillhör skol-iärarne, Sundhetskollegium och Konungens Befallhingshafvande, samt att dessa myndigheter äro mycket kunnigare i saken, än en. sockennämnd. Den sista anmärkningen visar tydligen, att Konungens Befatlningshafvande velat afstyrkaå sockennämndens bestyr med ifrågavarande angelägenheter, . och gilver skälig anledning till den erinran, att: Konungens Bef:des imagination måtte varit upp:ylld med en hel hop andra saker, då han ej kunnat föreställa sig, att det inom en kommun gifves en hel höp bestyr att utföra i afseende på skolväsendet och bälsovården, som icke kunnaöfvertagas hvarken af skol-lärare, kollegier eller tandehöfdingar.-Skol-lärarne äroicke skicklige att kontrollera sin egen tjensteuwtöfning, ej beller att besluta om skolornas ordnande inom kommunen och: om fördelning: at kostnaderne;.-ej heller: att handhbafvaä tillsynen öfver uppfyllandet af sockenbornas förbindelser i hänseende till socknens undervisningsväsende; hvarken Konungens Befallvingshbafvande eller Sundhetskollegium kan gå ur hus-och i hus inom alla rikets socknar, för att se huru med helsotillståndet och snyggheten sig förhåller, ej heller lära de taga notis om lokala anledningar: till ohälsa, såsom stagnerande vatten, smutssamlingar, osunda hus eller för hälsan vådliga arbetsmetoder eller plägseder. Sundhetskollegium och Kon:s Bef:de hafva länge varit i verksamhet, men ändock qvarstå anledningarne till sjukdom och ohälsa inom socknar och byalag oförändrade; och de skadliga plägsederna vid barns uppfostran äro desamma, som för hundra år. sedan, ehuru en af Sundhetskollegii ledamöter! mycket genom: både: skrifter och embetsåtgärder arbetat för derås afskaffande. Mången skall kanhända till och med förundra sig, att Kon:s Befallningshafvande i Calmar: icke synes :hafva förstått, att sådana saker och tillfällen kunna förekomma inom kommunerna, att menigheterna hafva att göra dervid, oaktadt auktoriteterna ej äro: sysslölösa. För öfrigt synas de uppräknade auktoriteterna alls icke hafva att frukta, det sockennämnderna skola öfvertaga deras åliggande, äfven om förslaget lemnade dem dertill full myndighet, hvilket likväl icke är händelsen. ML Rör Ro NR RR VT KL Rs