Aftonbladet – 5 september 1842, sida 1

———m— möter liknade i sina hvita hattar, Jjusa jackor. västar och vidbyxor, på en gång, kypare och Vestindiska plantageegare. Klockan slog nio, och sällskapet anlände hoptals. Mr Samuel Briggs, Mrs Briggs och Mamsellerna Briggs kommo gungandes i en liten lätt och nätt ökstock.: De tre guitarrerne i sina motsvarande mörkgröna lidor voro omsorgsfullt nedstufvade på botten af båten, åtföljda af tvenne ofantliga musikportfö!jer, som fordrade åtminstone en veckas oupphörligt spelande innan man kunde genomgå dem. Tauntons anlände i samma vefva med ännu mer musik oeh nade dessutom i sitt sällskap ett lejon — nemligen en herre med basröst och små röda mustacher. Tauntons! parti bar ljusröda färger, det Briggska åter ljusblå. Tauntons hade artificiella blommor i sina hattar; här blefvo:de likväl fördunklade af Briggses, ty dessa bure plymer. ; ;Hur mår du, söta du? sade Mamseilerne Briggs till hvar och en af Mamsellerna Taunton. (Det der ordet, söta du, flickor emellan, har ofta just ej den vänligaste betydelse.) Mycket bra, tack söta du, svarade Mamsellerna Taunton hvar och en af Mamsellerna Briggs — och derpå börjades ett sådant kyssande och välkomnande och handtryckande, som om de båda familjerna varit de bästa vänner i verlden, i stället för att hvar och en önskade den andra öfver bord, såsom verkliga förhållandet Var. Mr Percy Noakes emottog sina gäster och bugade sig för den fremmande berren med en min, som skulle ban önska veta hvem hän var. Det var just detta Mrs Taunton väntade; här var ett ypperligt tillfälle att sätta Briggses i förvåning,