Aftonbladet – 3 september 1842, sida 3

OENSEENEEESRER — ÅNEEDOTER. En slösare låg på dödsbädden och en andlig var sysselsatt att bereda honom till döden. Ack! suckade den döende, pom jag bara fått lefva till dess jag betalt mina skulder. Den andlige svarade: Hoppas, min son. En så from önskan skall Gud icke lemna ouppfylld. Då förklarades den sjukes ansigte och ban utropade: O! då lefver jag i evighet!v — Under franska revolutionen fordrade de makthsfvande af hvar och en fjerdedelen af hans förmögenhet såsom en patriotisk skatt. Denna pålaga indrefs med våld af dem, som voro Ovilliga att betala. Exekutionsbetjenter kommo derför till en parisisk borgare och fordrade skattens erläggande. Mina herrar, sade han, i det han visade dem sin hustru; pjag skall göra mer, -än mig är ålagdt; jeg ger Or min hälft. — En skomakarpojke satt en gyäll lugnt i en vrå, åt sin qvällsvard och räknade på fingrarne. Hens mästare märkte detta och sade: Hvad räknar du? Pojken svarade: Jeg räknar huru många elake käringar finnas i buset.o — Nå huru många äro de? — Med matmor är det sju.s — Din spetsbof!, utropade den förargade mästeren, tog sin SPannrem och piskade upp gossen. Säg nu också, huru många elaka käringar det finnes i huset?s Tjutande svarade pojken: sex utom matmor.s