Aftonbladet – 3 september 1842, sida 1

— LUSTRESAN. AF CHARLES DICKENS, Mr Percy Noakes var en Juris Studiosus och bebodde ett par dupletter i fjerde våningen iaom ett af de der husen vid Grays-innsquare, som hafva en vidsträckt utsigt öfver trädgårdarne och deras vanliga befolkning — barnpigor i granna shawletter, och bleka, inom staden uppammade barnungar med parenthesformiga ben. Mr Percy Noakes var hvad man vanligtvis kallar — en förb—dt treflig kurre. Han hade vidsträckta bekantskaper och spisade sällan middag på egen bekostnad. Han brukade tala politik med fäderna, smickra mödrarnes fåfänga, småkurtisera döttrarne, uppgöra lustpartier med sönerna och rasa med småbarnen. Lik dessa mönster af fullkomlighet, hyrlakejerna, var han alltid beredvillig att tjena allmänheten. Om någon gammal fru, hvars son var i Indien, gaf en bal, var alltid Mr Percy Noakes vicevärd för tillfället; om något ungt fruntimmer ingick ett bemligt äktenskap, företrädde Mr Percy Noakes alltid brudfadrens ställe; skänkte en ung fru sin man en blomstrande cherub, stod Mr Percy Noakes fadder, antingen för egen räkning eller såsom ombud för en annan, och dog en medlem i någon af hans vänners familjer, såg man alltid Mr Percy Noakes sittande i den andra sorgvagnen, med en hvit näsduk framför sina ögon, och fällande tårar — för att nyttja hans egna uttryksfulla ord — lik en vattenkonsti Man kan lätt föreställa sig, att dessa mångfaldiga göromål ej. stodo synnerligen väl tillsammans med hans järidiska studier. Mr Percy Noakes insåg äfven detta fullkomligt, och hade derföre, efter mogen öfverläggning, fattat sitt beslut att ieke alls studera — en berömvärd föresats, hvilken han äfven höll: med den största karaktersfasthet, Hans arbetsrum företedde: ett besynnerligt kaos: af. balhandskar, boxhandskar,