DEN BRUTNA EDEN ). EN BERÄTTELSE FRÅN TRANSKAUKASIEN. Efter Ad. Potocki. På samma tid, som Tarje! talade med Urumianen, voro furst David Gurjal, Artscbil Nakaschidse samt Mamias och furst Davids biktfader, Löka, i lifligt samtal med hvarandra. Mamias förmyndare sutto i det stora med persiska mattor belagda rummet, på den breda upphöjningen och stödde sig mot dyrbara kuddar. Pater Luka, som tillika var husets läkare, tillredde öfver en i marmorspiseln brinnande eld en dryck, och dörren var tillsluten medelst ena stark jernrigel. Gurjal och Nakaschidse läto tunga rosenkransar, hvilkas lågga band voro lindade flera hvarf omkring den veastra handen, löpa emellan fingrarne. Jag sägern, började Nakascbidse, pait allt detta är onödigt, Den unge, lidelsefulle Tarjel behöfver ingen kärleksdryck, och jag har redan länge märkt, att furstinnan Sophia mycket gerna hör talas Om honom. Tro mig, pater Luka, den bästa kärleksdrycken äro några och tjugo år ho; mannen och femton år hos Gvinnan.,n — Ers höghet tror mig ej, men om furst Tarjel erhåller detta pulfver, hvilket dervischen Alajar, som hitförde det från Indien, köpte för ett tusen tumaner, af furstipnan Sophias händer, så skall han gå in på allt bvad vi vilja. Det är Också vår metropolits, Owanes, mening., Nakaschidse ville säga ännu nigot mera, men furst David Gurjal afbröt honom och sade: Låt munkarae göra sin sak bäst de förstå des, men di ) 8e ÅA. B. Nr 497 och 498.