Aftonbladet – 29 augusti 1842, sida 2

har en sådan kungörelse emanerat, förrän tvenpe man anmäla sig redan första dagen från 3 på morgonen till 44 på qvällen; följande dagen inianer sig ytterligare... . en hel man, men trede dagen sitta embetsmännen — obegripligt nog — och vänta förgäfves sina tjugu timmar, fjer de dagen likaledes, femte dagen icke annorlundas. ... sjette dagen finna vederbörande klokast att slå byrån igen och fundera på saken. Skall nu Hans Maj:t Konuogen af Preussen bli utan hbederdersvakt i sin goda stad Neufchatel?.... Det ser verkligen så ut. En annan gång skall han veta att taga sin vakt med sig ifrån Berlin, hvart han reser och far; sådant är verkligen, i vår uppstudsiga och pligtförgätna tid, för alla möjliga bändelser det rådligaste. Apråpå om hedersgarde och granadörer, lära följderna af den nya vuniformsreformen, i Köpenhamn visa sig allt bedröfligare; soldaterna digna under sina björnskinsmössor, med hvilka otympliga bufvudbonader en förfirlig Augustivärma sammansvurit sig till de tappres totala förderf. Hjeltemodet sipprar ut genom alla porer, och hvem vet om icke sjelfva subordinationen. i fall detta fortgår, som det börjat, slutligen flyter bort i digra svettdroppar utför de inflammerade kinderna. Aldrig hafva väl ärliga krigare under den djupaste fred haft mera hett om öronen.) Det är icke utan att vi hafva det tillräckligt utan björskinnsmössor, äfven här i Sverige, tack vare en rötmånadssol, hvars brännande verkan en landsortstidning ganska målande beskrifvei sålunda, att på nigot ställe fiskarne af värman : sjelfva det djupa hafsvattnet drifvits upp pi land. Solstrålarna, trängda tillhopa, Af floden ett eldha? beredt; Och... fiskarna svett2s och ropa: Fy fan! hvad här börjar bli hett! Ar det rin och räson, att under sådana för. hållanden fylla våra fjärdar och vikar med peld sprutande drakar, såsom Hr Höökenberg gör eller att såsom Hr Rappo. bålla oss ytterligar varma med Hamburgs brandx, eller slutliger att, såsom kungliga teaterdirektionen, inbjud oss på femtio grader Celsii och er fransysk dram Aro vi då ett slägte af salamandrar, som kunrn lefva i elden, eller ega vi fogeln Phoenix natu att uppstå föryngrade ur lågorna? 0. 0.