KIUEDE DACMEBESTDOR ET Tanner CAO EGET REK ARR ARE ARR Han fick veta, att fångens namn var Symphorian, den brinnande Symphorian, en alltför hygglig garcon från ett kaffehus i granskapet. Det hus, framför hvilket man befann sig, var trädgårdsmästaren Conrads boning. Sympbhorian afvaktade denna natt, dold vid en af gaflarne, det ögonblick, då fader Conrad skulle fara till torget med grönsaker och porten tyst öppna sig för fru -.Conrads vackra hand. Den vackra fru Conrad hade samma dag, efter en varm kärleksförklaring af Sympborian, nästan lofvat det. Vid Madeleines utdragna st, hade Symphorian sprungit till henne, i tanka att det var hans tillbedda, som gått ut att möta honom. Han trodde nu prompt, att Herkules och hans kamrater voro den uppretade fader Conrad och, hans vänner, hvilka lagt sig i försåt, för att hämnas den skymf, han ämnade tillfoga trädgårdsmästaren. Imedlertid öppnades ett fönster i första våningen med buller. Tvenne personer, en man och en qvinna, visade sig deri. Mannen ropade ett ohvem der? med hotande röst. Allas blickar vände sig åt den sidan; de händer, som fasthöllo Symphorian, släppte honom, under det hvar och en placerade sin börda säkrare på axlarne och gjorde fötterna färdiga till språng. År jag då blind? sade Sympborian, ehuru ingen menniska hörde på honom. Den der med hvita koftan, i fönstret, är bestämdt fru Conrad; men hvem är då den här qvinnan, som står blott tio steg iffån mig? ser det icke ut, som det skulle finnas två fruar Conrad? Jag har en laddad bössa, skrek mannen :;j fönstret; gån er vägl En bössa,, tänkte Sympbhorian. Och fr