Aftonbladet – 25 augusti 1842, sida 3

RU ———LL wi— — V-———Å-— — —— — — — —X—: RER nn gen vandrar näslös, vände man sig till läkarne i Örebro för att få bort den ena näsan; men som ingen af dem tilltrodde sig om operationen, utan fara för patientens lif, anlitades en qvacksalfvare, som bland allmogen har mycken praktiz och han karfvade bort den öfverflödiga, lyckligtvis utan fara för barnets lif. —o— ÅNEEDOTER. En handskmakare, som i sin butik icke allenast försålde handskar, utan äfven tobakepungar, piskor, bollar m. m. hade satt öfver sin dörr följande inskrift: bDen som villköpa handskar, han ringer. En spefogel kommer dit och läser denna anvisning, men i stället att ringa slår allarmi på dörren med händer och fötter. Handskmakaren skyndar att öppna. Hvad är detta för ett förb. väsende! utbrister han; har ni icke läst hvad der står öfver dörren? — Jo: den 30m vill köpa handskar, han ringer; svarar bultaren. Men huru skall jag då bete mig, som icke vill köpa handskar, utan en tobakspung ? : — Min bästa hr Läårka, nu fordras blott ert qvit(0 under räkningen, sade en man till en handtyerkare, hvilken han betalt för ett arbete. Den sednare, mera skicklig i sitt yrke än att föra pennan, qvitterade sin räkning på detta naiva sätt:) Betalt som qvittras, Lärka. — En man, som hade mycken olycka i allt hvad han företog sig, utropade, förargad öfver sina missöden: Jag tror, att om jag blifvit hattmakare, så hade vår Herre skapat menniskorna utan hufvuden! — Då en girigbuk tog någon ny betjent i sin tjenst frågade han honom alltid, om ban kunde hvissla, och antog honom ej, om han icke kunde det. Någon frågade hvarföre detta skedde. Jo, Svarade den girige, jag skickar min betjent ensam ned i källaren att tappa vin, och då måste han hvissla under hela den tiden han gör detta, så a!t jag är säker, att han ej dricker något.s