Aftonbladet – 23 augusti 1842, sida 1

ROUEERNES KLUBB). XIII. JULES TILL LOUIS. Det är verkeligen med en obeskriflig öfverrasknivg, min kära Louis, som jag läst din långkatekes. Vid påfvens skägg eller St. Gris, mage, hvilken öfversvallning, min stackars kamrat? Under hvsd för mörka ingifve!ser har du kunnat drömma dylika sonetter? Du har velat öfversätta några fula paradoxer, några utlefvade sentenser, några moraliska vidunderligheter; på min heder eit sådant tal passar för dig. — Dessa dygdeprinciper äro blasfemer i din mun, och du kan icke bättre förleda till dårskaper, än då du börjar tala visdom. Icke förty och trotts de skrynklor som fåra din panna, trotts det pedanteri hvari du insveper dig, trotts satan som du gifvit god dag och den vackra moral hvars fana du svurit, måste jag nödvändigt omtala för dig hela min lycka. Medge mig imedlertid att viljan triumferar öfver de största hinder och att ihärdighet, såsom jag sagt dig, är en ofelbar garanti för framgången! Denna stolta och hårda skönhet, denna qvinna full af missaktning har imedlertid i denna stund gifvit sig på nåd och onåd. Jag älskar henne, det är sant, med raseri, med verklig passion; jag medger att jag har orätt; det är oklokt, småfolksaktigt, och vanligt, det är verkeligen; trivialt, men hon är tillbedjansvärd och jag tillber henne. Efter din höglirda predikan har jag gjort hastiga framsteg.... Ofverlemnad åt min eger ) Se A, B. N:o 490 och 4914.