är sannerligen icke lika.) Jag är således för e en intressant person, en artig man, som skaffa er några förströelser om dagen. Det är en ree fördel ni ger mig öfver er. Men tillåt mig tadl: er i detta fall, ty ni har litet eftertärmkt det sy stem ni för. Den qvinliga stoltheten (vredgas ej! leder er till felsteg, som ni skulle undvika, on ni endast toge er finess och er takt till råds Ni finner , mig originel!; är det icke en.bekän nelse; att ni finner stort nöje i vår korrespon dens, och detta nöje, är det icke en nödvändig het för er? Låt oss hålla vad, min fru, att n icke skulle gå in på att afbryta denna vår högs oskyldiga förbindelse. Sätt åsido er egenkärlek er lilla vrede, er koncentrerade harm, och läg er hand på hjertat, samt tillistå sedan för mig tysthet — helt tyst — att ni skulle ha tråkig på balen, på supgen, på soirgen och operan, on icke på morgonen mitt lilla parfymerade, ele ganta och väl hoplagda bref kommit er tillhanda tillstå att ni brutit det med nöje, att ni mec behag eller medömkan läst dessa på en gång vördnadsfulla och impertinenta galanterier. Hvar betyder då detta, min fru? Detta skulle mar kunna kalla att älska ända till dårskap. Nej jag glömmer mig, det kallss att afsky, att för: kasta och tusen andra ljufva saker. På det e vilja ändå skall ske, knäfaller jag på nytt för at skratta eller gråta; och jag har alltför stor för tjenst på vår strid, jag hemför -derifrån alltfö! stora fördelar, för att ens begära en vapenhvil2 Ni önskar att på mig hämnas alla qvinnor. De är verkligen en alltför stor heder,:som sker mig och jag tackar er derför. Hvad den klubbe angår, hvarom Ni nämnde, skall jag alltid före brå er, att hafva valt till er motståndare en per son, som utgått från ett så lågt ställe. Jag kän ner alls iäte de rouger, som äro medlemma deraf, och tror heller icke, att studier skull vara något säkert medel att hinna till ert hjerts (Forts.) JULEs.