stränga tonen, för att ge eder bättre mod. Vi inträda på banan med artighetens vapen, ni för männernas anseende, jag till qvinnornas försvar, dem jag alla skulle vilja hämna på en så lysande fiende, som er point dhonneur. JULIE. XIL JULES TILL JULIE. Paris. Mia frul Jag väntade med otålighet ert andra bref, ty (man måste bekänna sin svaghet) jeg fruktade att hafva bedragit mig i mina beräkningar, ech, då jag med närmare uppmärksamhet genomläste er första biljett, anklagade isg mig för lättsinnighet och inbilskhet och fann icke de öfvertygande prof af en kärlek, som nu, och — jag ser det — för alltid är inrotad i ert hjerta. Vi skola derföre kämpa och säga hvarandra alla upptänkbara förbindligheter. — Jag undantar ert sätt att älska; det är nytt, och om det gör min förtviflan, då det förlänger en plåga, som med hvarje dag blir mig mera svår att lida, har det icke dessmindre en briljant sida, som smickrar mig. I Jag bekänner, min fru, och detta i största ödmjukhet, att jag genast kände mig upptänd af ellt detta obestämbara, som utgör Passion, yrseln, kärleken, med ett ord allt detta som man icke kan analysera. Jag var således kär på slump, och visste icke rätt till hvem jag skulle adressera mig. Jag tillstår äfven, att jag just icke beslutat att lägga saig att dö derför, Nu är det tvärtom. Jag är äggad af hedern och svartsjukan; jag skulle ge till mitt blod, mitt lugn, alla mina drömmar; blott edrå bref voro mindre snillrika och mera sentimentala; Hvad kostar det er väl att skänka mig denna lyeka, då ni älskar mig? Förlåt, jag afligsnar mig från mitt ämne och vår öfverenskommelse. Jag glömmer att jag måste nöja mig med en täflingstrid me det mest snillrika fruntimmer i Paris. (Partiet