sig dina blickar, vore det också endast medöm. kans och likgiltighetens. Måite då dina blifvande bref icke uppväcka denna passion, som skall förhärja sjilen, måtte du aldrig känna den! Ursäkta att mitt bre! är kort, men jag är helt och hållet upptagen af min olycksaliga affär. Jag skall snart komma åter till dig. Örfvergif mig icke, underhåll mitt mol och tänk isynnerhet på den, som för sina bördor uppoffrar sina ljufvaste minnen. JULES, VIII JULES TILL LOUIS, . Paris. O! Ackl Vel... Jag har störtat mig i en tredubbel olycka! Jag har förlorat en rättegång, som skall lända mig till ganska stort mehn. Jag strider mer än någossin mot en passion, som förföljer, tröttar, tyranniserar mig; jag har att besegra en stolt, grym, föraktfull och nästan 0öfvervinnerlig skönhet. Du, som alltid varit en klok, fin och förslagen man, huru skulle du uppösa dessa treane problemer? Jag för min dei ser endast kol-os, snaran eller Seinen, som med heder kunna hjelpa mig ur denna sffår och f-n vet väl hvilket af dessa trenne medel som är det bästa. Opp kamral! skynda att svara mig! Du är så der litet pzemen, som ännu inte besvarat det sista brefvet. Jag underrättade dig om mina olycka med Fanny, min oro, mina sömniösa nätter, och ber om din hielp, för att så ort möjligt är afsluta denna förbindelse. J2g gaf dig en temligen ogisk utveckling af de faror, som åtfölja ena allt för liflig kärlek; jag ville varna dig för en bränning, mot hvilken jag störtat mig och som skall förderfva både kropp och själ. Om du kände det, min vän, skulle du fatta den oordning som herrskar inom mig och, långt ifrån att anklaga min obeständighet skulle du med ens bli min rival. Jag skall icke söka uppdraga för dig hennes porträtt, ehuru jag bade god lust att hemta styrka från hennes ögon, hen