Aftonbladet – 20 augusti 1842, sida 1

vud, att denna qvinna tillhör mig om hon haf den olyckan att finna mig rolig, originell, ja til och med löjlig.... Låt imedlertid icke mir nya eröfring sätta dig myror i hufvudet, utar sysselsätt dig i det stället med Fanny: jag ä fångad som en fluga i ett spindelväf och ja; sprattlar mellan åtskilliga systemer, som dug: till ingenting. Jag tänkte en ögonblick predik: moral och återställa den goda harmonien mel ian ett par äkta makar, då den blifvit störd ge nom mig. Iden bade varit god och värdig en satan, som antagit eremitkåpan, men en dylik rol passar icke för min upphöjda ställning. Försök du att intervenera mellan oss. Jag skickar dig de sista brefven från min stackars Fanny; Om Vi slå våra hufvuden ihop måste vi med vår dubbla erfarenhet komma till ett godt resultat. Adjö mon cher! JULES. IX. Lovis TILL JULES. Om jag dröjt länge att besvara dina bref, min kära broder, är det derföre att jag, innan j:8 börjat tänka ordentligt, flackat omkring mycket på landet, och; innan jag börjat skrifva, klottrade ned mycket papper. Hemta andan först, ty du skall få läsa förunderliga saker. Se här min in!edning: Vi känna hvarandra sedan längre tillbaka. Begge hafva vi begått ett stort antal trolösheter, begge hafva vi ofantliga resträkningar på det kapitlet. Eller huru? — Madame de Sevignå skulle säga: det är den mest trovärda sak och den mest otroliga, den mest utomordentliga, den mest extravaganta. Jag skall helt enkelt och simpelt säga dig att jag numera är en stadgad och rangerad karl. Jag är icke mer en Faublas, en grefve Ory; jag är en hederlig karl, utan framtid, ångrande det förflutna, MOraliserande bekanta och öppnande mitt hjerta för det allmänna lidandet. Du tror mig säkert anfallen af någon hjerninflammationa; alldeles inte! jag mår