Aftonbladet – 18 augusti 1842, sida 3

WALHALLA. Vi hemta ur en tysk tidning föjjande beskrif ning på detta Tysklands Pantheon: Den 48 Oktober 4842, på årsdagen af befrialseslaset vid Leipzig och 42 är efter grundstenens läggande, skall Walhalla högtidligen öppnas af sin höge grundläggare. Detta festliga tillfälle är af hög betydelse, icke blott för de närgränsande staterna, utan för hela Tyskland; ty Walhalla är den tyska ärans plastiska minnesvård och visar i sina rum äreminnena af alla stora män och fruntimmer, hvilka vårt fädernesland frambragt, i staten såväl som i kyrkan, på thronen som i kriget, i vetenskap och konst. Walhalla ligger på Donaus venstra strand, tätt invid köpingen Donaustauf och midt emot de målningsvärda ruinerna af den gamla borgen Stauf, knappt två timmars väg från Regensburg. Den skogiga bergshöjd, hvarpå det är bygdt, uppstiger temligen brant till en höjd sf 304 fot öfver flodens yta. Redan på långt afstånd är byggnaden synlig för vandraren. Likaså är utsigten från den ganska vidt omfattande. Ögat, som obebindradt kan följa Donaus slingringar och de strömmen åtföljande bäjerska skogsbergen, öfverskådar med häpnad städeroa Regensburg och Straubing samt en otalig mängd mindre städer och köpingar. På klara dagar scr man till och med i söder Alpkedjans spetsar. Man måste beundra konung Ludvigs goda urskiljning, som ledt honom vid detta val. Sjelfya templet är uppfördt i gammal, dorisk stil, af hvit marmor. Den förträfflige arkitekten Leo von Klenze uppkastade planen, med Parthenon i Athen till mönster; ledningen af det tekniska utförandet anförtroddes åt det kungliga kriggsbyggnadsrådet Nadler och den kunglige byggnadskonduktören Estner. De fullgjorde sitt uppdrag på ett sätt, som försäkrar dem om ett varaktigt minne i konsthistorien. Hufvudbyggningen höjer sig på 3 öfver hvarandra liggande terasser, bvil