Aftonbladet – 17 augusti 1842, sida 2

;ygs medtäflan. Hvad gjorde nu Regeringen? Jo, genom kungörelse d. 30 Maj detta år blefvo inska och åländska fartyg åter berättigade att transportera trävaror och tjära emellan åtskilliga svenska orter, intill slutet: af år: :4844; Detta Regeringens handlingssätt är anmärkningsvärdt. Det miste ovilkorligen hos allmosen injaga en fruktan, att äfven vid den nu utsatta slutterminen få se samma spel åter förnyadt: liksom nyss före sista riksdagen tillåtel-sen återkallades och genast efter riksdagens slut åter upplifvades, o. s. v.; och under en sådan osäkerhet kan omöjligen någon tillväxt i denna gren af skeppsbyggnad och skeppsredning tillvägabringas. . Nya svepskäl för det egna förhållandet att vi, utan reciprocitet å ryska sidan, lemna ryska undersåtare samma och. i vissa fall större rättigheter; än. våra. egna, skola, förmenar den, då alltid ånyo kunna uppsökas, och det o-formliga förhållandet än vidare komma att fortfara. : Saken jär otvifvelaktigt af. vigt, . Ingen, lärer bestrida fördelen deraf, att fraktbandelna göres. så billig som möjligt; men å andra sidan är det väl icke mer än en rättvis fordran, att ett landsregering skyddar sina egna undersåter och näringsidkare, åtminstone så långt, att den icke medgilver främlingar en. större rätt till täflan, än som motsvaras af: en billig reciprocitet å andra sidan för oss sjelfva. . Det är så mycket besynnerligare, att detta icke iakttagits uti, förevarande fråga, der ett ryskt intresse varit med i saken, som Regeringen i en mängd andra frågor rörande tulllagstiftningen, visat sig genom förbuds-principens vidmakthållande endast omfatta fabrikanternes, men ieke konsumenternes intressen; Likväl är sjöfartens bestånd och utveckling för våra näringar och vår sjelfständighet ingalunda af mindre vigt, än hvilken:annah näring som helst. Vi meddela här nedan den omnämnda petitionen, och skola härnäst meddela kommerskoliegi utlåtande: Stormäktigste Alletnådigste Könung! Genom Eders Kongl. Mej:ts KommersKollegium den 23 Maj utfärdade kungörelse, grundad på; E. K. M:ts nådiga Bref, af den 24 April samma år, har rättigheten att befrakia Finska och Åländska fartyg för transport af trävaror och tjära från Norrbotten, Westerbotten -och Westernorrlands län till andra Svenska orter upphört -med siutet af sistlidna året. Transporten af dessa varor från nämnde trennoe län till Stockholm, Gefle, Norrköping och andra iohemska platser, har alltid till största delen blifvit verkställd med däckade och odäckade farkoster från Roslagen samt från storfurstehdömet Finland och Åland; men oaktadt den betydliga mängd förtyg, somfrån dessa olika håll varit för ändamålet att påräkns, hafva de-dock ganska ofta funnits otillräckliga. Utan. tvifvel hafva, då det omförmälda. förbudet kåängjordes, giltiga grunder funnits för den förhoppning, att under den preskriptionstid. af ungefärligen tvenne år, som stadgades för Finska och Åländska fartygens rätt, att i dessa fraktfarter konkurrera, de Svenska fartygens antal skulle ökas till den grad, att de motsvarade behofvet vid den tid, då de förras medtäflan upphörde; men erfarenheten, som i. hvarje statsekonomisk. beräkning alltid är säkraste ledaren, bar, ty värr, icke visat, att den industri, som på detta sätt man: velat befrämja till förmån, :serdeles för den del af Stockholms läns allmoge, som idkar sjöfart, ännu i någon mån kömmit E. K. M:ts välgörande afsigter till mötes. --Orsakerna härlill få kanske sökas, dels i det vanliga erfarenhetsrönet, att urgamla förhållanden ofta: fordra lång tid för att alldeles upphäfvas; och dels i oförmågan hos allmogen, att, på den knappa tiden af ett par år, nära fördubbla antalet eller lästetalet al små fraktfartyg. Härtill behöfves sannolikt tiotal af år, belst det antal af fartyg, som redan i dessa orter finnes, troligen utgör resultatet sf inbyggarnes yttersta ansträngningar. Att man härvid egentligen får taga i beräkning endast de kapitaler och bielpmedel, som stå till allmogens disposition, härrör-af-den, genom flere försök utrönta, sanningen, att, i följd: af flere samverkande orsaker, dessa fraktfarter sällan eller aldrig bära sig för andra, än s8eglande bönder eller skeppare, som sjelfve äga sina förande fartyg. sAf bilagde bevis upplyses att, ehuru den ifrågavarande nya författningen bordt i denna sjöfartsgren gifva hopp om en skyndsamt ökad konkurrens från Svenska sidan, likväl under sistl. året endast för Stockholm blifvit begagnade Finska och Åländska fartyg, af sammanräknade 3120 läster, och Svenska till 5543 läster, så att de förra måst anlitas i lika stor och nära större proportion än året förut, då Svenska: fartygen höllo 5734 läster och.de Finska 3207 läster: Betyget är utfärdadt af Tullkammaren för Finska och Inrikes Varutrafiken d. 3 Febr. 1842. Det är härjemte allmänt bekant, att, oaktadt den begagnade rättigheten till Finska och Åländska fartygs befraktande och öaktadt trävaruhandeln på Stock