Aftonbladet – 16 augusti 1842, sida 3

no henne äfven, gåfvo sig tillkänna och sade: Kom bästa moder, och lätom oss söka upp vår fader. För att dölja sina lysande gestalter, togo de på si; trasiga kläder, och äfven modren höljde sig djupt en mantel, ty hennes glädje var så stor, att hor sken. Sålunda utstyrda, beträdde de såsom en tig garfamilj fadrens hus. Det var redan afton, och vic en stor glacca), som samlats, för att spinna ham. pa och lin, Hade man nyss tändt ljusen. De begge bröderna togo modren emellan sig och inträdde i stugan, för att få något att äta. Då kom frun i huset emot dem med de orden: Bort, ert trasiga tig. garpack! J hafven ingenting här att söka. Men husbonden tystade henne och gaf dem att äta och dricka, samt tillät dem vara qvar så länge de ville. Under det sönerna åto med modren, gladde de sig mycket i hemlighet att fadren, den de icke känt, var så god.. Han kom nu åter till dem och sade: Ä? och drick, och tag hvad jag bjuder, för den stora välsignelse Gud skänker oss., Då de närvarande noga betraktat de främmande iggarne, börjades åter hurtigt spinnandet, och derander berättades: mången historia, glad och sorgsen. Då älla berättat, kom turen till gullbarnen. Den ene af ynglingarne började att berätta allt, som tilldragit sig med honom och hans broder, alltifrån deras födelse, men lät icke märka att det var han sjolf. som menades; den andre föll brodren i talet, då han hoppat öfver ett eller annat, så att ingenting blef örborgadt af hela historien. Under berättelsen blef rusbonden allt tankfullare, men hustrun vardt blek och utropade: bbort med er, ert tiggarpack, eller skall jag hetsa hundarna på er. Då sade den ene: ;det skall väl icke mycket hjelpa dig, du afskyvärda vinna ! Derpå utblåste de ljusen och afkastads sind trasor, samt lyste nu som solen en Majmorgon. Alla, som voro inne i stugan, häpnade, men husbonden bredde ut sina armar och utropade: O, kommen till mitt hjerta! Jären mina. gullbarn, hvem kunde eljest veta hvad J vesen. De omfamrade hvarandra, och ynglingarne sade: Se, der ) Glaccea är i Wallachiet ett slags bjudning eller tillställning , deorvid gästerna förrätta något arbete åt värden och dervid de sysselsätta sig med at berätta sagor, historier och säga gåtor, m. m.