Aftonbladet – 15 augusti 1842, sida 1

LEONORA. (Slut från Lördagsbl.) Maria alhbemtade mig igen, och förde mig, icke till mitt förra rum, utan till en stor, vacker och glad sal, hvarifrån var utsigt till floden och skogen. : cHär är ni nu drottning och herrskarinnan, sade Maria med en knäböjning, coch skall njuta frukterna af eder lydaktighet mot den nådige herr Torrejon. Ni måste aflägga detta förlägna väsen och denna blyga min; ty ni kommer straxt att. mottaga besök af många unga och förnäma damer. Men om , edert lif och er salighet äro eder kära, så tala icke om annat än likgiltiga ämnen, om väderleken, kläder, musik, tjurfäktningar och sådant der; men intet om eder sjelfva eller edra familjer, intet om detta hus och hvad ni der har erfarit. Framför allt tillfråga ingen om dess familjenamn, här har intet fruntimmer annat än dopnamn. Och skulle ni händelsevis igenkinna en eller annan af edra väninnor, så, för alla helgons skull! låtsa som ni aldrig hade sett dem förr. Knappt hade hon gifvit mig dessa föreskrifter, förrän rummet efterhand fylldes af omkring sextio unga damer, af hvilka ingen enda såg ut att vara Öfver tjugu år. Aila voro präktigt klädda; en del, som jag, i rödt, en annan del i blått och den rtredje i grönt. De kommo alla, den ena efter den andra, bort till mig, och helsade mig med en vördnad som om jag varit frun i huset. Med ett tungt hjerta och förvirrade tankar emottog jag tyst deras hyllning; jag vågade knappast lyfta mina skamulla ögon från jorden.