Aftonbladet – 13 augusti 1842, sida 1

Article Image
OM NYTTAN AF EN ORDBOK ÖFVER SVENSKA SPRÅKET. Allmänhetens uppmärksamhet bar länge varit fästad på nödvändigheten af att ega en ordbok öfver modersmålet; nigot, som de fleste eiviliserade länder redan, hvart för sig, besitta. Att sådant varit påtänkt äfven i Sverige, känner man; men, utem det Kindbladsta redan i sin början afstannade försöket, bar ingenting i denna väg utkommit. Utan tvilvel förtjenar saken trgas i öfvervögande, och förmoda vi, att några betraktelser i ämnet icke skola vara ovälkomna för den del af våra läsare, somälska modersmålet och nitälska för utbredande af dess närmara kännedom. Skillnaden är ganska stor emellan en ordbok, som gifver ett språk genom ett annat, förklarande t. ex. de svenska orden med fransyska, de engelska med svenska, de tyska med latin 0. s. v., och en sådan, som gifver ett språk gexom sig sjelf, utvisande t. ex. de franska ordens betydelse på fransyska, de svenska ordens betydelse på svenska o. ge v. En ordbok af det förra slaget består i en kedja af öfversättningar; en af det sednare måste lemna definitioner. Till den sednare klassen hör Franska Akademiens ryktbara ordbok. I vårt fädernesland var det Svenska Akademien, som vid. sin stiftelse fick till ett af sina hufvudändamål, att skrifva en ordbok öfver vårt språk. . Det åsyftade och efterlängtade verket finnes ej ännu; något annat af ensklild hand författadt lexikon på svenska öfver Svenskan gifves icke beller. Alla hittills utkomna s. k. Svenska Ordböcker äro detf icke i denna mening; de bestå uti Öfversättningslexika, af hvilka somliga gifva vårt modersmåls ord på franska,s såsom Westes, andra på latin, såsom Lindfors, andra på tyska eller engelska, Vådan af ett företag i denna väg kommer således förstooch främst deraf, att banan ligger helt och hållet obruten. Den första och icke minsta svårigheten befinner sig hos den svenska allmänheten sjelf, dess föreställningssätt om en bok af detta slag och dess Ovana vid begagnandet af uppgifter öfver sitt eget sepråk. Vid uppsliende i en svensk ordbok — wi föreställa Oss nu här, att en sådan redan funnes till — likasom i en svensk srammatik, skulle mången kanhända för sig sjelf utropa: hvad i all verlden tjenar då Jetta till? Hvilken svensk vet icke till exemj (Ioasändt.) Å Å

13 augusti 1842, sida 1

Thumbnail