omsider den glädjen att se den segra. Marguerite förblef enka. Hennes son har i sednare tider utmärkt sig bland republikens deputerade genom sina energiska, men särdeles stränga förslag mot les cullivateurs, de förut lifegna negrer, hvilka äro uteslutna från all inflytelse på regeringen och, ehuru frie, likväl stå under sträng uppsigt. Men han har också ett stort namn för sin rättskaffens -vandel och obestickliga karaktor. Fru Graves hade redan förut begitvit sig till Bergen. Här stannade Elsebeth och man drog försorg om henne för hennes öfriga dagar. Hennes utlåtande angående Georgs barn, gaf ingen akt på, emedan hon ansågs för svagsint. För familjens skull drog Arthur försorg om, att denna sak blef nedtystad. Fru Graves sjelf fortsatte, efter att hafva skiftat med sin sons enka och barn, sin förra verksamhet på St. Croix. Ehuru hon uppnådde en hög ålder, skulle hon väl dock blifvit äldre, så framt hon icke under krigstiderna, genom svåra konjunkturer och missvext, sett sin förmögenhet alldeles ödelagd. Denna förlust tycktes hennes stolthet mindre kunna bära, än de stora olyckor bon upplefvat inom sin familj. (Slut.) . — —— oo ÅRTESISKA BRUNNAR HOS DE GAMLE. Degousee, den bekante entreprenören för artesiska brunnar och grufbyggnadsarbeten m. m., har framlagt för vetenskapsakademien i Paris ett bref, skrifvet från den stora Oasen vid Teben, af egyptiska bergverksföreståndaren Aime-Bey, hvilket innehåller intressanta underrättelser om äldre och nyare borrade brunnar i denna trakt. Aime-Bey säger deri: A? Paschan uppdragen med styrelsen af de kemiska fabrikerna och bergväsendet, her jag måst an