var honom omöjligt; han valde derföre att följa stranden och kröp mera än han giek. Sålunda rådde han under olideliga smärtor och under yeständig fara att halka ned i floden, vattenallet, hvarest Dominique träffade honom. Genom hjelp af denne, som dels ledde och understödde honom, dels bar honom, kom han ändtligen hem. Af misskund med sin syster, som stum af förskräckelse och anande det värsta, tog emot honom, sade han till henne, att han under vägen genom oförsigtighet halkat och fallit utföre klipporna. Hon svarade honom icke, utan gret stilla, under det hon tog vård om honor och öfvertalade honom ati gå till sängs och an: vända de få medel, som stodo i deras makt. Genom en af gårdens folk, som tidigt om morgonen afsändes till Lindåsegård, erfor Arthur att alla förberedelser voro träffade til Georgs och Heloises vigsel, Ozsktadt sin utom. ordentliga svaghet hoppades han dock ännu at kunna komma i rätt tid för att hindra den Hans beslut var, om möjligt, att varna Heloise men vandringen öfver fjellstigen blef honom oaktadt han understöddes af Dominique och el annan karl, så besvärlig, att brudtåget redan va i kyrkan, då han anlände dit. Under det ba nu stod midt emot brudparet, började han verk ligen vackla i sitt beslut, besinnande den osäkr lycka hans syster kunde vänta af en förbindels med en man af Georgs karakter. Men då He joise rörde läpparne för att uttala det afgörand ja-ordet. trädde han meksni:kt fram. Följdern pöraf balva vi redan omtalat. Under den al männa förvirringen lyckades han komma obe märkt derifrån och hem. Härifrån skaffade ha