Aftonbladet – 9 augusti 1842, sida 2

var den med Georg anlända Jungbans, hvars svaga helsa hade tvungit honom att lemna sin post på kontoret i S:t Croix. I denna församling proklamerade frun med mycken bhögtidlighet sin son, som nu var myndig, såsom handelshusets öfverhufvud, och uppdrog honom all den myndighet, honom i denna egenskap tillkom. Sent om aftonen, tvenne dagar före bröllopet, kom Heloises lilla negrinna hemlighetsfullt till sit fröken med ett bref, hvilket n främmande herr, som :hon sade, hade betalt henne för att öfverlemna det.!: :Helöise förskräcktes, ålade den lila brefbärerskan tystnad och bröt brefvet, då hon blifvit ensam. Det var från hennes öbekanta räddare, och innehölli få ord enenträger begäran omett samtal, nästa morgon det henbe bekanta stället, och slutade med der försäkran, avthan ej skulle vågat dennia bön så framt ej hennes egen och en annan persons lycka och :välfärd berodde på detta samtal. .— Helvise hade på sednare tiden blifvit fullkomligt ense med sig: sjelf, hvad pligt och ära bjödo henne, och ansåg sig utan fara kunna infinna sig. Hon anade välj vatt främlingen mehbat sig sjelf med den andra personen, hvars lycka stod På spel, och att afsigten med det begärda mötet vore en förklaring. Meb äfven om så vore, hoppades hon kunna! beberrska sina känslor och genom förnuftsgrunder? och föreställningar öfvertyga främlingen öm nödvändigheten af en skilsmässa. ! i . N : Kort efter bennes ridt från hemmet följande morgon infann sig Georg vid hennes dörr, I anledning af några kistor med brudskänker, som plifvit utskeppade i Bergen och nyligen ankom