Aftonbladet – 3 augusti 1842, sida 4

Vyer af Sveriges Städer. Sedan Grefve Dshlberg, för mer än halftannat sekel sedan, utgaf sin Svecia Antiqua et Hodierna, hvilket, bland Sveriges märkliga byggnader och raturbelögerheter, äfven innebåller utsigter af dess städer, har intet arbete i större skala utkommit, anlagdt efter den plan, som det bär anmälda — ty några strödda plancher kunna ej räknas dit. Afsigten med det här ifrågavarande är, att för allmänheten åskådliggöra alla, eller åtminstone de flesta Svenska Städer, hvilkas utseendo naturligtvis är i denaa stund vida förändradt, mot hvad det var i Dahlbergs tid. Afdesvörre tagas flera vyer, af de mindre blott en, i händelse icke märkvärdiga byggnader eller belägenheter äfven der gifva ämnen till flera. Den utgifna profplanchen lemnar det tydligaste begrepp om arbetets plan. Dess föremål är Stockholm, bvarsf en större utsigt är tagen, och rundt omkring garnerad af alla stadens kyrkor. De nästföljande 4 å 5 plancherne komma äfven ait innehålla vyer af hufvudstaden samt dess märkligaste monamenter och omgifningar, lusis!ott o.s. Y. På samma sätt ärmar rean gå tillväga vid öfriga städer, i hvilkas grannskap fianes något intressant ställe, t. ex. Skok!oster vid Upsala och Gripsbolm vid Mariefred m. m. Hvarje plaach innehåller mellan 40 och 20 vyer, och lemnas Subskribenterne till det biliiga priset af 4 Rdr 46 8 Bio. Arbetet förmodas bi E0 å 40 plancher med cirk 400 vyer och teckningar, och utkomma årligea ungefär 6 å 8 plancher. En kort text är äfren ämnad att utgifvas, hvilken lemnas Subskribeaterna efter 8 8 Bko arket. Då man för detta billiga pris och för en utgift af 8 å 40 Rdr bko om året snart kan erbålla en någorlunda komplett åskädlig tafla af fäderneslandets städer och konstmärkvärdigheter, vågar man höppas, ait hvarje väa af konsten och sitt land skall begagaa detta tillfälie att göra sig förtrolig dermed. För att emedlertid sätta utgifvaren i stånd att genomföra sin entreprise, måste man fästa det vilkor vid subskriptiozen, att hvar och en al resp. Subskribenter förbinder sig att verkligen uttaga de exemplar, för bvilka han teckmar sig, emedan upplagan kommer att rättas efter Subskribemternas antal, och en alltför stor förlust skulle bli följden, om, då den ingånga förbindelsen uppfylles åutgifvai rens sida, han å den andra ej bomorerades. Sabskription emottages i de fleste Boklådor i Stockholm och Landsorter2 till hvilka sanera etällan enhekrintinnelistar och :a nlanahan anavlisan alkala sa Jag