Aftonbladet – 1 augusti 1842, sida 1

ÅSKLEDAREN. ) AF CHARLES DE BERNARD. Jag följde tigande, och snart hade vi passers den gräns, der största delen al turister stann: Herr Baretty gick på iskullarna, liksom han gå på en landsväg, ehuru då och då några remnc satte hans skicklighet på prof. Kaptenen va som jag sagt, oaktadt sin fetma, vig och lättfc tad; vid femti år var. han en värdig voltigö Det var ett nöje att se huru han, beväpna med sin jernskodda stör, kastade sig öfver ga pande svalg, som jag sedan hade mindre nöje : att öfverhoppa. : Vi tillryggalade på sådant sit snart sagdt hundrade afgrunder, hvaraf mnågi kommo mig att svindla, endast jag kastade blic ken: dit. -Min inbillning exalterades midt idett kaos.? QOaktadt den: ganska lefvande och. fög poetiska åsynen af den tjocke man, som följd mig, jemförde jag mig med Dante, följande Vi gilius i. nionde cirkeln af underjorden, der be dragarne. äro nedkastade bland isberg. Denn sköna. dröm afbröts tvärt genom en halknin som nära på skickat mig ned i djupet af ett sval bredvid hvilket Grenelles brunn endast skul synts som sett obetydligt hål... Jag kände mi panna fuktas af en kall svett och : var tvunge att sätta mig ned, ty mitt hufvud gick omkrir och benen dignade under. miga — Ah, ab! hvart f-n tänker ni ta vägen? u ropade jag, då jag något hemtat mig från xi rörelse. Hr Baretty vände sig om. ) Se Aftonbl. N:ris 468, 469, 170, 171, 172 och 47