Aftonbladet – 27 juli 1842, sida 3

HERR BLANCHE OCH HANS NYA ATTEST: Såvida meningen uti den af herr Crusenstoipe utfärdade och i gårdagens Freja iaryckta attest skall vara, att gifva dementi åt hvad undertecknad i ämnet tillkännagaf i Aftonbladet sistlidne lördag;.så får jag härmedelst förklara, att berr C:s betyg innehåller hvad med verkliga förhållandet 1cke öfverensstämrner. Min tro är, att personligheter å ena sidan få lof att vara tillåtliga, såvida andra sidan i rikt mått tillåter sig sådana, och att Responsabiliteten i sådant fall stadnar hos des, som dermed börjat. Freja har fullt ut lika litet som någon annan tideing afbållit sig iffån beröring åf ipörsoner, såväl sådåna som stå i direkt sammanhang med publicieten, som sådane, shvilka dermed intet hafva att skaffon. Med bibehållande af det ringaste grand konseqvens kan således Freja icke hafva någonting att beklaga sig öfver. Men då det i alla fall måste vara lika angenämt för publiken, som för de enskilde, att dylikt icke fortsättes, så hyste jag den önskan, att en medlare ville tillsäga Frejas redaktör, det jag genast vore beredd att med dylikt upphöra, derest han gjorde det; men att jag i annat fall nödgades begagna mig af repressalier. Detta var afsigten med det ifrågavarande budskapet, hvilket jag, ehuru jag ej kan skryta af att vara umgängesvän, hvarken med herr C. eller herr B., dock förmodade att den förre skulle kunna framföra till den sednare. Han åtog sig det ock. Hvad han sedan sagt åt herr B. är mig obekant. Paritet i polemik förefinnes, efter min tanke, deruti, att den era tidningen (med allt hvad till densamma hörer såsom tidningr d. v. s. yttrade tänkesätt i principer eller enskilda frågor, i uppgifter, o. s. Vv.) står emot den andra tidningen, likasom här exempelvis Aftonbladet och Freja gjort i långliga tider i en mängd frågor; men att deremot den ena enskilda personen (med allt hvad honom och hans omgifring rörer, det vare sig i ett eller annat afseende) står emot den andra enskilda personen; hvarföre i frågor om s. k. repressalier, om de ock utöfvas uf tidningarne, dessa begge olika ämnen dock noga böra itskiljas. Detta var hvad jag för herr C. förklarade; hvadan jag aldrig bedt honor hota herr B. med någonting, derest hans tidning fortore i sin polemik mot Aftonbladet, men säga ronom, att emot personliga utfall kunde med lt skäl väntas dylika tillbaka. C. J. L. Almqvist. — —E