händelse af behof, skulle kunna till skuldens betalande användas, finner Riksrätten svaranderne genom deras rådslag i detta afseende icke hafva gjort sig skyldige till ansvar och pröfvar derför skäligt att dem från åtalet i denna del befria.n Det lönar ej mödan att åter erinra derom, att Rikets Ständer 4833 afslagit ett begärdt 1iäntefritt lån af en million till Trollhätte kanalens ombyggnad, att de icke heller antagli Kongl. propositionen, att, i stället för ett sådant lån, anslå en motsvarande ränta; utan att de endast, i sammanhang med regleringen af konvojmedlen, m. m., på sätt ofvan citerade beslut äfven innehåller, öfverlemnat åt Konungen, att å öfverskotten å den deraf bildade handelsoch sjöfartsfonden anvisa medel för abefrämjandet af ändamålet,, etc. Enhvar vet, huru, i stället för att endast abefrämjan bildandet af ett nytt bolag, som erbjöd åt kapitalistintresset tillräcklig vinning, om det blifvit utfördt öppet och offentligt, Regeringen anslagit icke mindre än 60,000 Rdr årligen, i 23 års tid, till ett hemligen bildadt bolag, och dervid förbigått en del former, som Rikets Ständer gjort till vilkor för handelsoch sjöfartsfondens disponerande: Regeringen skänkte på detta sätt åt några enskilde personer 4!, million Rdr Bko, för ett företag, åt hvilket Rikets Ständer ej ansett sig kunna bevilja en millions lån, och hvilket med detta anslag, då man beräknade årsanslagets förbållande till bolagets ränteutgifter, lärer helt och hållet kunna utföras, så att nya kanalen blifver en ren present åt detta bolag. Det ligger något så djerft i hela denna anläggning, hvarigenom statens medel blifvit öfverflyttade i enskilde mäns fickor, att det säkert skall synas framtiden oförklarligt, att den icke framkailat af nationalrepresentationen en direkt anmälan om rådgifvarnes aflägsnande. Men då nu blott den formella delen af regeringsåtgärden blifvit underkastad laga pröfning af den instans, hvilken rikets grundlagar ansett böra döma i dylika saker, skall allmänheten med desto större förundran finna, att de rådgifvare, som sålunda för 25 år beskattat svenska folket med 60,000 Rdr om året, blifvit befriade från allt ansvar, sll ersättningsskyldighet. Riksrätten har, genom sina domslut i dessa begge målen, icke endast godkänt alla de oformligheter, som vid nämnde regeringsåtgärder passerat, utan ock lemnat utan allt afseende skillnaden emellan, att med de medel, som under tiden för Rikets Ständers reglering af rikets inkomster och utgifter kan förflyta, befrämjan ett enskildt företag, och att skänka bort statens medel för fem sådane tider eller 25 år. Den har sanktionerat principen, att Regeringen kan förbigå de former, hvarunder Rikets Ständer medgifvit vissa statsinkomsters disposition, som här, ibland annat, var ahandelssocieteternas hörande deröfver), och, å statens vägnar, utlofva anslag i 25 år, ehuru Rikets Ständer aldrig medgifvit dem för annan tid, än den: vanliga statsregleringstiden till nästa riksdag. Den har sålunda ytterligare utsträckt Konungens, redan ide förra domsluten antagna allrådighet öfver statens inkomster och medel, ända derhän, att han skullo ega, utan Rikets Ständers samtycke, att förbinda svenska staten till betalningar, gällande under hela generationers tid. Riksrätten bar, genom dessa begge domar, öppnat ett fält för konungsligt envälde, i fråga om svenska statsverkets och förvaltningsverkens skuldsättning, hvaraf följderna äro oberäkneliga; och om en Konung, till följd af Riksrättens prejudikater, skulle anse sig sjelirådande öfver statens medel och egendom, och på sådant sätt fortfarande anslå de årliga skattemedlen blott till räntor och afbetalningar af Jån, som han lät upptaga, kunde detta leda till ett mera hejdlöst slöseri, än någonsin Sverges historia förut framvisat. Riksrätten har, med ett ord, gifvit helgd åt det mest vidsträckta godtycke, i fråga om rikets skuldsättande, emedan en konung skulle kunna begagna hvarje inrättning, hvarje förvaltningsverk, att upptaga lån, som af staten måste återbetalas, och det för ändamål, som nationens representanter hvarken pröfvat nödiga eller ens påtänkt. (Forts. följer.)