Aftonbladet – 25 juli 1842, sida 1

en vän, den eleganta, qvieka Edmond Malechard, som jag icke sett på någon tid. — Ännu i Paris! sade han med denna antagna familiarit, som så lätt kan tagas för hjertlighet och tillgifvenhet. Jag kom att söka dig i den fulla förmodan att ic:e träffa dig. Hvad tänker du företaga dig nu på hösten? — Det är just det jag går och funderar på; svarade jag och bjöd honom en cigarr. . — Har du icke beslutat dig för någonting? — Nej. — I det failet är jag längre avancerad än du. För nigra dagar sedan var jag 1 myeken förlägerhet om hvar jag skulle göra af min person; jag visste icke hvart jag skulle ta vägen intill medio af Oktober, då hastigt i går afton en ljus tanke rann mig i bågen, hvi ken ingenting bindrar dig att äfven begagna dig af. Jag reser till Schweitz till vår vän Richomme. Hur sa, har du last att göra sällskap? — Jag känner knapt avår vän Richomme. — Vi bafva ju ätit tillsammans hos honom en gång, och han inbjöd dig i min närvaro att helsa på honom. Hans fru sätter mycket värde på ditt ingenium. Du vet att vår vän gör skäl för sitt namn; han är mycket rik. Nåra Bern har han en präktig egendom. Man letfver der alldeles som på ett furstligt slott. Tycker du om jagt? Hans stora skogar hvimlar a! harar, rådjur och annat villebråd; eller kanhända du prefererar fisket? Aarfloden flyter straxt förbi. Är du road af lektyr, så har han ett rikt bibliotek. Dessutom tidningar, biljarder, ridhästar, vagnar; med ett ord, allt hvad du kan örska dig. Jag vill icke säga något om hans ypperliga bord, eler trakten