Aftonbladet – 23 juli 1842, sida 2

då han återgaf Wei-Pei hans trolofvade Han-Youen, som blifvit bortröfvad. Tchoung-Yu färdades just som bäst i korta dagsresor j Chan-Toung, ridande på en mulåsna och åtföljd af sin tjenare Siau-Tan. Då de karlar, som röfvade Ping-Sin, råkade skuffa honom vid förbigåendet på vägen, började han ett zcräl med dem, hvilket slutade dermed att han tuktade dem allesamman, den ena efter den andra; han ärnade härpå, helt travkilt, fortsätta sin resa, då en flickas klagande röst bad honom om hjelp. Vår unge man tvekade ej att genast söka befria henne; men han samtyckte, på röfrarnes enträgna föreställningar, att begifva sig till domaren, för att der erbålla upplysning om saken, innan han blandade sig i den. Några få ord voro tillräckliga att afslöja underprefektens roll i denna brottsliga intrig. TchoungYu gaf sig tillkänna, och hans blotta rykte injagade en så helsosam fruktan hos den pligtförgätne domaren, att han, till Kouo-Kbi-Tsous förtviflan, nödga. des skicka den sköna Ping-Sin hem till hennes bo. ning. Hon återkom dit, uppfglid af beundran och ömhe för sin upge befriare, men utan att hafva förråd någon känsla, stridande mot de chinesiska bruken Hvad honom angick, så hade hans proteges behas gjort ett starkt intryck på honom. Det oaktadt hade han väl aktat sig att visa sin entusiasm. Denna vackra blyghet skyddade honom imedlertic ej för den fiendskap, hans ädla uppförande natur ligtvis måste uppväcka. Man hade gästfritt emotta git honom i ett kloster för bonzer (prester), hvilka supsrior stod till Kouo-Kbi-Tsous disposition. Knap hade han uppehållit sig der i några dagar, förrär han kände sig illamående, fastän han förde ett myc ket regelbundet lefnadssätt. Småningom förvärrade hans sjukdom; han blef utomordentligt knäsvag. De trojöse superioren hade nämligen blandst ett af d häftigaste purgativer, som finnas, i bans mat oc