Aftonbladet – 23 juli 1842, sida 2

uEn återblick på Strauss-litteraturen i Sverge. aDet är temligen länge, sedan den beryktade straussboken föranledde någon artikel i Biets palter, elier framkallade detsamma till strids. Länge stod det i kampen mot den inbrytande 1edendomen ensam, till dess vetenskapens kämvar hunno rusta sig i ordning. Det var bBehöfigt att fienden i sitt framträngande uppehölls, utt den ej fick öfverrumpla oberedda sinnen. Det var af vigt att ormen ej fick obemärkt och atan varning smyga sig på de ingenting anande och förgifta dem. Derföre var Biets uppträdande egenskap af förpost, till dess de egentliga kämparne hunno blitva färdiga, af nöden: och det yllde, sade man, sin förpostkallelse så, att alla nedborgarklasser, Preslerskapet förnämligast, egnade detsamma sin tacksamhet, och när det nya årsskiftet kom, skickade sin prenumeration till — Aftonbladet, och sina tacksägelse-adresser till Biet. Aftonbladet har också ganska riktigt varit tacksamt igen på sitt sätt; det bar gått det svenska presterskapet, tillika med den lära de förkunna, allt närmare på lifvet. Det vet nog att det tillgår i Sverge likasom bland vissa amerikanska folkstammar: man offrar först åt det onda väsendet, på det att det skall vara beskedligt; med de egna penaterne får det sedan gå huru det kan. Hvad Biet åsyftade vanns imedlertid. Sinnena öfverraskades icke af Straussboken; uppmärksamheten på motskrifterna förbereddes, och väg för desamma banades. Då detta skett, och då domstolen, som hade att afgöra, huruvida Straussboken inneböll den rena evangeliska läran, bärtill svarat: ja — ansåg Bet, utan någon serskild faktisk uppmaning från svenska presterskapets sida, sitt tillgörande vara fullbordadt, så. vidt sjelfva saken beträffade.. Biet är en politisk tidning, ej en kyrklig; det måste, med afseeude på de ämnen, det inom sitt trånga utrymme behandlar, rätta sig efter den allmänhet, inom hvilken det räknar sina flesta abonnenter; det måste i första rummet sysselsätta sig med politiska ämnen, och endast i andra med kyrkliga. Det är visst af mycken vigt, att irreligiösa irrläror motarbetas och det rena Guds ord förvaras från fremmande tillsatser, men detta tillbör presterskapet och theologerne att sörja för. En politisk tidnings kallelse är att motarbeta politiska irrläror och sprida sundare och renare begrepp inom detta gebiet. Följande den temligen allmänna röst, som bland Biets läsare: vid detta års början uttalade sig, kastade vi oss, efter fullbordadt värf, ur striden, öfverlemnande åt theologerna och presterskapet att densamma fortsätta. Detta har också skett — från presterskapets sida visserligen föga, men från theologernes desto mer. Presterskapet, hvars pligt det varit att handla, att åtminstone, i hvad det kunnat, förtorka källan, hvarifrån den hedniska orenligheten i ännu sämre skick, än hos sjelfva Strauss, oupphörligt framqväller, har i stället fortfarit att rikligen kontribuera till källådrans underhåll. Theologerne, hvars pligt det varit att möta fienden på stridsfältet, hafva fullgjort sin skyldighet bättre. En temligen rik, men hvad som är än mer värdt, en kärnfull Strausslitteratur har uppblomstrat (!). Nästan allt hvad som utkommit, bar varit, såsom man borde vänta, riktadt mot Straussismen. Endast en s. k. asvensk presta, herr Ignell, har uppträdt såsom ett slags bundsförvandt åt Strauss, Aftonbladisterne och Frejariddaren, i så måtto, att han skänkt ännu ett opus af Strauss åt svenska allmänheten, likväl med Ullmans motskrift der bredvid. Man har anmärkt såsom något besynnerligt af Biet, att det med aldrig ett ord omnämnt de många förträffliga afhandlingar, i afseende på Strauss, som tid efter annan utkommit, oaktadt det i början, innan något ännu var utgifvet, förde en så varm och liflig polemik mot Straussismen. Förklaringen af tystnaden är enkel. Biet har dermed velat visa, att vetenskapens egen styrka är tillräcklig att segra genom sig sjelf, utan några handtag af pressen.n Nu följer en öfvergång till de Fahlerantziska företalen framföre Ultmanns (biet kallar denne tyske författare öfverallt Ullman) och Mällers ströskrifter rörande Strauss. FREJAS NYASTE PÅHITT. VT Pe hs a -—os cm oo -: om HAR