Aftonbladet – 23 juli 1842, sida 1

sig: han gjorde honom genast ett besök för att föreslå honom sin brorsdowuter till maka. Kono-KhiTsou, statsrådets son, var en frispråkig och lättsinnig munsjör. Jag känner henneicke, sade han; bura ser hon ut? I stället för svar förde Choui-Joun Kouo-KhiTsou till sitt hus, hvarifrån man såg Choui-Kiu-Is, Dotta steg stred väl mycket mot bruket; men den girige onkeln räknade på det djupa intryck, som åsynen af hans brorsdotter skulle göra. Kouo-KhiTsou blef också verkligen genast kär i henne och skickade utan dröjsmål att begära hennes band; men mamsell Ping-Sin gaf ett bestämdt nekande 3Var. Någon tid derefter inträffade det, att Heou-Hiao, som anförde hären, led: ett blodigt nederlag. Uppretad mot Choui-Kiu-I, som valt denna general, afsatte kejsaren honom från hans embeten och förvisade honom till rikets gränser. Kouo-Khi-Tsou såg i denna sorgliga bändelse ett tillfälle att förnya sitt frieri, och det med desto mera hopp om framgång, sedan hans fader, Kouo-Loung-Toung, just vid samma tid blef inkallad i kejsarens råd. Det blef siåledes lätt för honom att indraga prefekten Yo-Chi i sitt intresse, och danne uppmanade Ping-Sin, genom Choui-Joun, att gifta sig med rådets son. Den unga flickan insåg, att hon cj kunde öppet strida mot prefektens och sia farbreders förenade vilja. Hon inskränkte sig således till några invändningar, som förrådde hennes hemliga motvilja; men då underprefekten, på prefektens befallning, valt en lycklig deg för uppköpande och afskickande af bröllopspresenterna från Kouo-Kbi-Tsou, lagade hon så, att dessa preserter stannade i hennes farbroders hus och skref, i den)sednares namn, tacksägelsebrefvet, såmt insmög deri en fräs, hvari Chovi-Joun, då han talade om benne, kallade henne sin dotter, hvilket, under ofvannämnda omständigheter, var genska naturligt.