STRANDGODSET I TREMBLADE. ) NOVELL AF EMANUEL GONZALES. Ingången till Krypterna i Tremblade är ett förfärligt svalg. Från afgrundens svarta och kala bräddar nedhänga liksom nät af fuktighet, hviika uppkomma under några krypvexters rötter och tära sig genom underjordiska vägar ned till hafvet, hvars skummiga vågor bryta sig mot klipporna en fjerdedels mil derifrån. Det inre af hålan är beklädt med en torftig ljung och några små buskväxter här och der. Den första morgongryningen omgaf ännu hela kusten, då Blanche och den strandade smögo sig ned i grottan med rymmares oroliga försigtighet. Blanche var den första som, utan att blekna, steg ned i den öppnade grafven. Detta inträde skulle ha väckt en sjömans fruktan. Julien följde henne, ehuru ganska långsamt och nästan omärkligt. Än halkade de utföre den våta ljungen, ända till dess deras fot nådde en bredare afsats i klippan; än balancerade de framöfver dystra brådjup, med ögonen sökande efter en strimma af dager, med händerga fasthållande sig i bräckliga qvistar eller i de hvassa kanter, hvarmed klippan var späckad. Mastigt försvunno de under ett ofantligt block, som sköt skarpt ut i ett djup al femtio fot. En låg, men vidsträckt håla var utholkad i detta block. De gingo dit in, dervid tvungne att något luta sig, men andades nu friare, likt menniskor, i fara till lifvet, men som ännu för en stund lyckats bärga det. ) Se Aftonbl. N:rig 464, 162, 163 och 164,