konseqvent följd af Riksrättens beslut, disponeras, att ersätta våra beskickningar postportos tioeller tjugudubbla belopp, såsom premier, för att de må oitare låta höra af sig. Det bör ej t eller förundra, aut Riksrätten så öfverseende behandlat sjelfva ersättningens disposition på postmedlen, oaktadt dessa ej tillhöra den del statsmedel, som i allmänhet tillhöra Konungens disposition, utan för närvarande blott äro af R. St:r öfverlemnade, för att användas till postverkets förbättring. Men, som sagdt är, ingenting bör mera förundra någon i dylika afseenden; ty om Konungens enväldiga makt att disponera allt hvad som i riket finnes, redan blifvit i allmänhet af Riksrätten erkänd, är detta en obetydlighet, knappast värd att omtalas. (Forts. följer.)