Aftonbladet – 16 juli 1842, sida 3

hLösd lieuns hjelte i Danmark liknar sina medbröder i allt Tandra länder. eaJag hyllar frihetsönskI ningarna; men — för ögonblicket äro de allt för tidige.p Jag tror att en konstitutionel monarki är att föredraga framför enväldet; men — för ögonblicket är detickt rådligt.o aJag tror helt visst, att en lagstiftande riksförsamling bör föredragas framför provincialständer; men — för det närvarande böra v pöja oss med provincialständer -inrättningen och bygga vidare på denna., I Med att bygga vidarek menar han, att vi böra söka ernå litet; frihet i sender, och detta skola vi ervå derigenom, att vi med den största seghet pelitionera, tills vi lyckas. Vår aseghet och averldsandan skola I verka still uppnåendet, som skall gå för sig på melodien: aMorgen, morgen, nur nicht heut.n. Corsaren meddlear,i anledning häraf, följande dramatiska föreställning öfver Ussingska systemet: Ständerna. Må det tillåtas oss bedja om ständerförhandlingarnes offentlighet? Regeringen. (2 år derefter): Nej! Ständerna. Åh, jo! Regeringen. (2 år derefter): Noj! (Den hundrade gången) Ständerna. Åh, jo! Regeringen (besegrad af asegheten och averldsandan): Ja! . Då hafva Ständerna en bredare grund, på hvilken de kunna acbygga vidaren. Do gå således vidare till arbetet, sålunda: Ständerna. Må vi få bedja om ständernas förening? Regeringen. (2 år derefter): Nej! Sländerna. Åh, jo! 0. 8. v, till den 200:e gången, då de med yttersta seghet säga: a Ah, jo!, och Regeringen, ofvervunnen af asegheten och averldsandan, säger: Nå väl då, jea; och så allt framdeles. — Corsaren innehåller äfven följande dialog: A. Säg mig, hvarför professor Algren-Ussing partout vill att folket skall med tålamod vänta på alla förbättringsr? B. Det är väl derför, att Alzreen-Ussing vill, att man skall bära sitt kors med tålamod. (Herr Algreen-Ussing bär nemligen Dannebrogsordens-korset.) — Samma tidning berättar, att i Preussen låter inrikes-ministeren utgifva en bok, under titel Tänkebok för fångar, som skall vara ett ypperligt esthetiskt arbete för alla, som af en eller annan orsak äro beröfvade fribeten. aDerigenom hsar,, säger Corsaren, aen stor brist i litteraturen blifvit för publiken afhjelpt. —— tt—— — — I tidningen för den 414 dennes nämndes om en vattenpelare, som den 27 Juni åstadkommit stor förödelse i departementet Ssone och Loire. Om denna olyckshändslse berättas följande detaljer. Overallt, der vattenpelaren framgick, aflyftades taken på husen, bortfördes bjelkar, vagnar och andra saker, Några byar hafva blifvit helt och hållet förstörda. I byn Chanffailles blefvo 40 mrnniskor begrafna under ruinerna, från hvilka 43 framdrogos döda. 920 boskepskreatur omkommo, 40 hus blefvo förstörda, 50 skadade och 200 beröfvade sina tak. I en annan by, Coubl!ane, hafva 430 hus blifvit förstörda och 9 personer omkommit. Flere andra bjar uppgifvas, der menniskor omkommit. Skadan som detta ovvader förorsakat, xan ännu ej med säkerhet beräknas, emedan det sträckt sig öfver hela departementet. Dagen förut hade ett starkt hagel gjort stor skada.