Aftonbladet – 11 juli 1842, sida 2

ång; men skall man då nödvändigt hålla för visst folk en predikan öfver denna det omöjligas nöjlighet för hvarje serskildt tillfälle? ... Våra gator hafva de sista dagarna hvimlat af 1aturforskare, som i god tid anländt till det beamade stora mötet. Hela staden eger verkligen tt lärdare utseende än förr. Ofverallt i lokalerva för våra offentliga vetenskapliga inrättningar ;ch samlingar har man i förra veckan sett fönterna öppnade och skyar af dam flögtas ut från sol och väggar med borstar, gåsvingar och skynken. Det väntade främmandet nar alltså genast haft någon nytta med sig. Bland inkallade honorarie medlemmar af den vetenskapliga konferensen nämner man herr von Beskow, hvilken skall hafva anmält sig ämna gå in på den entomoloviska afdelningen samt vilja föredraga en monosrafi om Biet, siess naturalhistoria, inre samfundsinrättning, seder och instinkter. Skada att icke en annan af våra icke blott store, men höglärde män, herr von Hartmansdorff, vid detia tillfälle skall vara borta frän fäderneslandet. Föredragande en lärjunges skapelse för mästarens, sitter han, den kunskapstörstande mannen, vid detta lag i den goda staden Ber in och afbörer till sin uppbyggelse de djup: sinniga preussiska professorernas oskattbara föreläsningar. Det lider ingen tvifvel att han icke kommer hem som en utlärd doktor utriusque iurisk; det har visserligen talats om att har skulle fått sig erbjuden deruts en docentur inationalekonomien, men han är för god patriot at! afstå från presidentsplatsen här hemma. Jag förbigår så väl hela den s.k. cKockismen som den andra solförmörke!sen i fredags morgse emedan det redan på andra ställen är tillräckligt taladt om dem båda; jag vill ej heller uppe hålla mig onödigtvis vid gissvingar om verklig: förhållandet med det der gräsliga, som likväl sy: nes på något allvar ha egt rum i Petersburg eller om den mer eler mindre sannolika utgån gen af giftermå!s-operationerna mellan det hol ländska och franska hofvet. Men deremot, hvar tycks till exempel om de fransyska biskoparn: och deras bjertnupa tillställningar med offentlig: förböner för den betryckta spanska kyrkan? Ha man icke rätt i att presterna verkligen bli ren af besatta! Lyckligtvisär alltsammans i sjelfva ver ket för bjertans barockt, för att vara vådligt, oci den allmänna upplysningen låter icke längr draga sig vid näsan af några jesuitiska gudlighets gestikulationer. Detta ad notam äfven för vår: egna ögonhvälfvare och andäktighets-suckare! Det är ett intressant tidens tecken, huruson katolicismen under det den uppbjuder alla sin sista krafter för att motarbeta den nya tiden protestantiska tendenser, å andra sidan håller si; väl med dem, hon fordom kallade kristendomen dödstiender, ech hurusom hans helighet påfve! och Mehemed Ali skicka hvarandra presenter, så som de intimaste kusiner och funtfaddrar. Pålfve: hade gifvit Mehemed Ali några mosaiker; det ä au på vägen från Egypten en hel ofantlig obe lisk, ernad att pryda den förres urgamla stad; f se om icke hans helighet derpå slutligen skicka en kardinalshatt till återskänk åt den kära vän nen i Egeypti land!! 0. 0.