Aftonbladet – 11 juli 1842, sida 2

RIKSRÄTTENS DOM. Då vi nu äro i tillfälle att meddela de beslut RiksRätten fattat angående alla de åtal, som Rikets Ständers KonstitutionsUtskott vid sista Riksdagen uppdrog åt Justitie Ombudsmannen att i laga ordning utföra emot de ledamöter af Konungens Statsråd, hvilka vid granskningen af rådsprotokollen ifrån och med år 4834 till och med år 1840, befunnits hafva i sina tillstyrkanden åsidosatt grundlagarnes föreskrifter eller allmänna lagens och gällande författningars stadganden, hänvise vi våra läsare till hvad förut i detta blad blifvit meddeladt rörande hvarje serskildt mål. Motiven för åtalen hafva, i allmänhet, blifvit så klart och fullständigt af Rikets Ständers Justitie Ombudsman under skriftvexlingen utvecklade, att alla vidare. förklaringar deröfver synas öfverflödiga. Grundlösheten af de skäl RiksRätten anfört för besluten, miste vid jemförelsen dermed falla en hvar i ögonen. Vi ämna således ej ingå i någon ytterligare granskning af dessa skäl. Frågan om det framfarna är nu så till vida besvarad, att nationen, som sett att lagöfverträdelserna väl kunnat beifras men icke straffas, måste åtnöja sig med den trösten, att det som bar skett ej mer kan hjelpas. Det hade äfven icke afhjelpts genom de tilltalades sakfällande, i annan mening, än att en rättsenlig dom skulle hafva medfört moraliska garantier för Svenska folkets framtid. Samhället kräfver ej hämnd, blott rättvisa, och straffet är icke ändamål, utan blott medel. Allt må derföre nu, hvad de tilltalade angår, anses slutadt. Men då genom RiksRättens dom, de af dem, urder rådgifvarekallets utöfning begångne lagöfverträdelser, genom den högsta, dömande instansen blifvit förklarade förenlige med våra grundlagars och lagars anda och bokstaf, anse vi oss böra söka ådagalägga hvarthän en så ensidig och inskränkt tolkning af dessa lagar, som den de tilltalade