Aftonbladet – 9 juli 1842, sida 1

STOCKHOLM den 9 Juli. — Statstidningen meddelar nu, att R. St:s vid sednaste riksdag framställde begäran, det de år 4826 för Kopparbergs bergslag, utfärdade föreskrifter angående kolmåttet och kollevereringen måtte i alia bergslager tillämpas, blifvit af Regeringen afslaget. — Det är redan berättadt, att Regeringen, i hänseende till bestämmandet af mätningsfallet vid kolleveranser, ändtligen beslutat en allmän författnings utfärdande, så snart förslaget dertill blifvit af Bergskollegium utarbetadt, och det behöfver således blott erinras, att RB. St:s ofvanberörde begäran var en följd af Regeringens envishet att, under snart 20 års tid, uppskjuta Ständernas fordna ansökningar i samma ämne. — Bland dagens on dit, har ett utträngt alla andra, och detta är, att man har veckert, eller som det allmännast heter: neit berrligt väderl hvilket vänner och bekanta så mycket mindre glömma att för hvarandra upprepa, som det i morgon är Söndag och man sednast i afton bör hafva gjort sitt väl af lustresa för morgondagen. Vigtigare är likväl denna på någon tid sällsynta händelse, derföre att den åtföljes af omständigheter, hvaraf de sakkunniga vilja suta, att låndtmannen för någon längre tid skall kunna piåräkna den berrliga solvärma, som med denna dag återkommit och är så nödvändig för höbergningen och sädens mognad. — Det är ännu icke bestämdt, i hvilka och huru många sektioner det svart sammanträdande nsturforskaresällskapet kommer ait fördelas, eller hvilka sekreterarne på hvarje afdelning blifva. Såsom nigot märkligt anföres, att tvänne notabiliteter, som tyckas rättvisligen tillhöra detta sällskap, lemnet eler lemna hufvudstaden, nemligen He Professor Branting och Hr Ölverdirektören Almrotb. Hvad den sednare angår, synes hans frånvaro icke egentligen böra väcka någon uppmirksambet; men med hänseende till Hr Professor Branting, som rest till England och derifrån lär hafva begifvit sig till Paris, kan man ej annat än beklaga, att han skall saknas vid ett sådant tillfälle söm detta. Tbland de grenar af läkarekonsten, inom hvilka Sverige bar alt reklamera någon uppfinnareära, räknar man nemligen med skäl den s. k. sjukgymnestiken, och i denna gren är. Hr Brenting, utan fråga, den utmärktaste i vårt lend och sanno!ikt i hela Europ2. Det tyckes si!edes vara klert, att han bordt hafva intressanta meddelanden ait lemna, och man kan derföre ej heller undra öfver, att något hvar är nyfisen alt få veta de orsaker, som kunnat tvinga honom att vid detta tillfäle vara frånvarande, ehuru han förestår en linrältnisg som af staten underhålles.