Aftonbladet – 9 juli 1842, sida 1

HANNOVERANERNE 7). HISTORISK BERÄTTELSE AF WILHELM BLUMENHAGEN. Hortiz Henrik hade otåligt längtat efter gry BDingen af den dag, som iofvade hans uppretad sinne och hämndtörstande själ så mycken till fredsställelse. Hans bjerta var fullt af en ond -.skefuil glädje, ty hans snslag var ju säkert, oc! ban såg i andanom, hur det skulle lyckas. Hai troide att samtliga landtvärnsmännen voro om komna i det uppbrända tornet, och ingen mör aning störde hans tillfredsställelse, ty han fruk tade ingalunda, att något smygande bud skull varnande hunnit till staden. Hans ryttarekom panier höllo vid randen af skogen, färdiga at vid hans minsta vink skynda stormande oc förgrymmade mot den hotade stadens pori Bikom dem stodo de lätta kanonvagnarne, sor voro bestämda till platsens beskjutande. Fot folket var lägradt rundt omkring, fördeladt trädgårdar, -på åkrar och ängar, hvilka allesam mans voro klädda i dena stela vinterskruden, oc -detta regementes stormning bade den lika s grymme som dumdiristige Bogislaus af Pommeri åtagit sig att leda. Med största otålighet af vakisde ban nu signalen af böss-skottet, hvilke skulle förkunna, att vagnen hade stannat i stads Porten, hvarvid fällgallrets nedhissande skull förhindras, de i vagnen dolde kämparne öfver falla och döda de vakthafvande på stadens valla och allt gå så fort och så lätt. Like svart: förderfliga moln, jagade af stormvinden, ville d håda furstarne fara in öfver staden och genor den mest barbariska behandling straffa dess in vånare, de oskyldiga med de skyldiga, för ders sjelfständighetssinne och frihetskärlek, som d kliade olydnad och uppstudsighet mot landet rättmätiga, af Gud förordnade öfverhet; oc ) Sa Aftonbl. N:is 445, 140, 147, 148, 149, 15 451, 152 och 153.