Aftonbladet – 8 juli 1842, sida 3

väpnade med bössor och pistoler, och att Charles Morati, efter en lång öfverläggning, sagt till dem: Akta er att icke bli igenkända., Men detta vittnesmål bevisades af rättens ordförande, Jourdan, vara otillförlitligt, emedan han i Canaris närvaro varit på stället, der de anförda orden skulle hafva blifvit ittrade, och det befunnits omöjligt att höra ett enda ord på den platsen, der Canari besvurit att han skulle hafva stått då samtalet föreföll. Då Canari ann, att han lopp fara att blifva antastad för mened, så grep han till flykten. Fredsdomaren i Campile intygade, att den mördade afskydde Moratis, och att hela hans tillgifvenhet var egnad åt m:e Alexandrini, så att det var Moratis intresse, att få den gamle mannen ur vägen, innan han finge tid att gora sitt testamente till hennes fördel. Detta motsades dock på cet mest bestämda sätt genom kyrkoherdens i La Porta, generalvikarien Sebastianis vittnesmål, hvilken lefvat på den mest förtroliga fot med den aflidne, och kännt alla hans tankar. Han vittnade, att hans broder tvärtom, till och med 40 dagar innan mordet skedde, i de vänskapsfullaste ordalag talat om Moratis, och yttrat sin afsigt, att lemna en stor de! af sin förmögenhet åt sin dotterson, så vida han i framtiden gifte sig med sin kusin, öfverste Alexandrinis enda dotter. Om jag kände,, sade den vördnadsvärde gubben, hvar min broders mördare funnes, så kunnen j vara öfvertygade, att jag skulle utpeka honom. Jag känner det icke, men jag är öfvertygad, att det är det nedrigaste förtal att säga, att brottet blifvit begånget inom familjen. Härvid steg han upp, och utropade med stor kraft: Nej, Moratis voro min brors erfvingar, lika väl som mina; nej; Alexandrinis, som äfven skulle dela denna förmögenhet, äro icke de brottslige; jag svär att de äro oskyldige! Detta vittnesmål och yttrande gjorde ett stort intryck på domstolen. Fångarne Casabianca och Groziani, som voro anklagade för medbrottslighet, satte genom vittnen utom allt tvifvelsmål, att de, när brottet begicks, befunnit sig på ett helt annat ställe. På nionde rättegångsdagen skulle alla vittnena för de anklagade afböras; men då de sednares advokater uppropades, för att börja försvarstalen, uppsteg en af dem och förklarade, att, som det icke fanns någonting, sem graverade de anklagade, så behöfde inga vittaen för dem afböras.p Fångarne förklarade, att de icke heller yrkade några vittnesförhör. Sessionen uppskjöts nu till morgondagen, för att inhemta utlåtande af kronans jurister. Tidigt följaude dagen var hvarje plats upptagen, fastän sessionen ej skulle börja förrän kl. 40. Ifrån fängelset till domsalen var gaten full af folk, som på det lifligaste uttryckte sitt deltagande för fångarne då de passerade. Generalprokuratorn Hr Sigandy talade tvänne timmar, och slöt med den förklaring, att han afstod från alla yrkanden emot bröderne Morati, men forifor deri emot de båda andre anklagade. Fångarnes advokat uppsteg nu och yttrade: då de anklagades oskuld ej kan betviflas af någon af de närvarande, så vidhålla vi vårt beslut att icke yrka vittnens afsörande, och afbålla oss från allt svaromål Juryn ssmmanträdde i sitt sessionsrum, och förklarade, efter tio minuters öfverliggning, alla de anklagade oskyldiga. Presidenten tilltalade dem derefter på följande sätt: Casabianea, Graziani och j, bröder Morati, offer för falska anklagelser, ränker och mened; j hefven allt för länge burit brottslingarnes kedjor; edra medborgare bafva nu lossat edra bojor, och jag förklarar inför dessa altaren, der Sanningens Gud bor — inför allmänbeten — att j ären oskyldige! (Högt bifall skalläde från det församlade folket och från alla sidor bördes ropen: Lefve rättvisan ! — Lefve jurymänner!) De anklagades vänner skyndade fram för att lyckönska och omfamna dem, och en hel timma förflöt, innan kyrkan bief tom. En ofantlig folkmassa följde de frikände till deras boning, blommor regnade öfver dem från fönstren, och välsignelser uttalades öfver juryn, som frikänt dem. En sådan enthusiasm, väckt ensamt genom öfvertygelsens makt, är kapske utan like i brottmålshistoriens annaler. ahr EE TT aAa RM NOT C TA NTOP I TTR CTR